Lagstiftningen om kritisk infrastruktur ses över

Målet för lagprojektet är att förbättra samhällets resiliens och den nationella säkerheten. Genom projektet genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om kritiska entiteters motståndskraft mot störningar, som trädde i kraft i januari 2023, i den nationella lagstiftningen. 

Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den kraftigt förändrade säkerhetspolitiska miljön har ytterligare ökat behovet av att skydda den kritiska infrastrukturen och stärka dess motståndskraft. 

Bakgrund till beredningen

År 2020 publicerade Europeiska kommissionen en strategi för EU:s säkerhetsunion. Enligt strategin ska de kritiska aktörernas fysiska och digitala resiliens främjas på ett övergripande sätt. EU-länderna ska genom enhetliga förfaranden fastställa och identifiera aktörer som är kritiska med tanke på samhällenas funktionsförmåga och förbättra deras resiliens. På så sätt förbättrar man också EU:s och medlemsländernas beredskap för bredspektrig påverkan, till exempel hybridhot.

Det så kallade CER-direktivet (Critical Entities Resilience) ställer nya krav på Finland när det gäller organiseringen av verksamheten, till exempel myndighetsuppgifter i anslutning till identifiering av och tillsyn över kritiska aktörer. För närvarande har den nationella kritiska infrastrukturen, de kritiska sektorerna eller aktörerna inte definierats på lagstiftningsnivå i Finland. 

Direktivets tillämpningsområde omfattar elva sektorer: transport, energi, bankverksamhet, finansmarknadsinfrastruktur, hälso- och sjukvård, livsmedel, dricksvatten, avloppsvatten, digital infrastruktur, offentlig förvaltning och rymd. Vid genomförandet av direktivet kan sektorer och delsektorer fogas till den nationella regleringen, om det anses behövligt. 

Våren 2022 lämnade statsrådet en redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön till riksdagen. I redogörelsen förutsätts det att ett lagstiftningsprojekt tillsätts för att bereda ett förslag till lagstiftning om stärkande av den kritiska infrastrukturens resiliens.

Ministerierna kartlade den gällande nationella lagstiftningen och utvecklingsobjekten i myndighetsverksamheten efter det att redogörelsen hade lämnats. Utifrån kartläggningen har man identifierat ett behov av att centraliserat organisera myndighetsfunktioner och myndighetstillsynen under statsrådet. De kartläggningar som redan gjorts utgör grunden för arbetet i lagprojektet. 

Beredningen

Projektet tillsattes den 7 december 2022 och mandatperioden upphör den 31 december 2024.
Remissbehandling 19.1–4.3.2024.

Projektorganisation

En styrgrupp har tillsatts för att styra projektet och dra riktlinjer. Styrgruppen består av statsrådets kanslis statssekreterare samt kanslicheferna för inrikesministeriet, försvarsministeriet, arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och justitieministeriet. Ordförande för styrgruppen är inrikesministeriets kanslichef och vice ordförande statssekreteraren vid statsrådets kansli.

Projektet gäller flera befintliga funktioner vid ämbetsverken. En separat expertgrupp utses bland annat för kartläggning av nuläget. Gruppens sakkunskap utnyttjas i bred utsträckning också vid beredningen av ny lagstiftning och planeringen av stöd- och tillsynsmodeller som gäller resiliens. 
Permanenta sakkunniga utses från Försörjningsberedskapscentralen, Transport- och kommunikationsverket, Energimyndigheten och Lantmäteriverket.