Frågor och svar om bestämmelserna om kriminalunderrättelseinhämtning

Hotbaserad kriminalunderrättelseinhämtning är kriminalunderrättelseinhämtning där informationsinhämtning och analys inriktas på att upptäcka och avvärja identifierade hot som brottsligheten utgör, inte bara enskilda brott.

Det viktigaste föremålet för hotbaserad kriminalunderrättelseinhämtning är organiserad brottslighet.  Alvarlig brottslighet är till exempel narkotikabrott, våldsbrott, penningtvätt, människohandel och brottslighet som riktar sig mot barn.

Hotbaserad kriminalunderrättelseinhämtning ska genomföras med de hemliga metoder för inhämtande av information som redan nu används för att förhindra brott. Den nya regleringen möjliggör hemlig informationsinhämtning i en tidigare fas än för närvarande, alltså innan den brottsliga verksamheten har utvecklats till ett konkret och specificerat brott.

Metoder för kriminalunderrättelseinhämtning är bland annat observation, förtäckt inhämtande av information, optisk observation och teknisk spårning. Metoderna finns redan nu i polislagen, men nu kan de användas under olika förutsättningar.

Enligt de nya bestämmelserna kan polisen också inhämta identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning samt utföra täckoperationer och bevisprovokation genom köp. Även kontrollerad leverans och styrd användning av informationskällor ska vara en del av polisens verktygslåda.
 

Föremål för kriminalunderrättelseinhämtning är organiserad brottslighet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet samt hot om allvarlig brottslighet som på ett omfattande sätt riktar sig mot bland annat kritisk infrastruktur, ett stort antal människors liv eller hälsa, miljön, rättsstatens grundläggande funktioner eller den allmänna ordningen och säkerheten.

Kriminalunderrättelseinhämtning kan riktas mot en person som på grund av sina yttranden, hotelser eller sitt uppträdande eller utifrån omständigheterna kan antas delta i sådan verksamhet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet. 

I praktiken riktas kriminalunderrättelseinhämtning mot personer som verkar eller rör sig inom kriminella kretsar och som hör till kriminella organisationer eller deltar i pågående brottslig verksamhet.

Om en viss person inte kan identifieras, kan vissa metoder för kriminalunderrättelseinhämtning riktas mot en grupp av personer.

I sista hand kan kriminalunderrättelseinhämtning också riktas mot någon annan person, om det inte är möjligt att rikta inhämtningen mot den person eller den grupp av personer som deltar i hotfull verksamhet och det finns grundad anledning att anta att användningen av metoden resulterar i viktig information om sådan verksamhet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet.

Informationsinhämtning riktas dock inte mot personer som av en slump får kännedom om till exempel brottslig verksamhet.

Enligt uppskattning är högst cirka 200–300 personer föremål för hotbaserade metoder för kriminalunderrättelseinhämtning årligen, i inledningsfasen färre.
 

Den reglering som nu föreslås och som baserar sig på hot innehåller inga sådana metoder för kriminalunderrättelseinhämtning som riktar sig mot förtrolig kommunikation, såsom teleövervakning eller teleavlyssning. Enligt förslaget får metoder för kriminalunderrättelseinhämtning inte riktas mot utrymmen som är avsedda för boende av permanent natur.

Den aktuella propositionen innehåller bestämmelser om hotbaserad kriminalunderrättelseinhämtning som bedöms vara möjliga inom ramen för den nuvarande grundlagen. I 10 § i grundlagen föreskrivs det om skyddet för förtroliga meddelanden och hemfrid, som kan begränsas genom lag endast på de uttryckliga grunder som anges i grundlagen (de kvalificerade lagförbehållen). De nuvarande bestämmelserna gör det inte möjligt att hotbaserat begränsa dessa grundläggande fri- och rättigheter i syfte att bekämpa allvarlig brottslighet. 

Helsingfors tingsrätt beslutar centraliserat om användningen av de metoder som kraftigast ingriper i integritetsskyddet, såsom optisk observation och teknisk spårning av en person. Chefen för centralkriminalpolisen beslutar om täckoperationer och bevisprovokation genom köp, men domstolen avgör om det finns förutsättningar för användningen. 

Beslut om att inleda hotbaserad kriminalunderrättelseinhämtning kan också fattas av en polisman som hör till befälet och som är förtrogen med kriminalunderrättelseinhämtning. På befälsnivå kan det beslutas om bland annat systematisk observation, optisk observation av utrymmen som inte är hemfridsskyddade, täckoperationer i datanät och förtäckt inhämtande av information. I brådskande fall kan man på befälsnivå också besluta om de metoder som hör till domstolens beslutanderätt tills domstolen har avgjort yrkandet om beviljande av tillstånd. 

Den externa laglighetsövervakningen av kriminalunderrättelseinhämtningen ska utöver av de högsta laglighetsövervakarna skötas av underrättelsetillsynsombudsmannen.  Polisen ska hålla underrättelsetillsynsombudsmannen informerad om besluten om och användningen av metoder för kriminalunderrättelseinhämtning.

Underrättelsetillsynsombudsmannen har omfattande rätt till information och befogenheter för att utföra laglighetsövervakningen.  Genom övervakningen tryggas rättsskyddet för de personer som är föremål för kriminalunderrättelseinhämtning. 

Polisstyrelsen och de polisenheter som inhämtar information ska inom inrikesförvaltningen sköta övervakningen av inhämtandet av information vid kriminalunderrättelseinhämtning. Inrikesministeriet ska årligen till riksdagens justitieombudsman och till underrättelsetillsynsombudsmannen lämna en berättelse om hur metoderna för kriminalunderrättelseinhämtning och skyddandet av dem har använts och övervakats.

Polisen får använda information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning för att avvärja hot om allvarlig brottslighet, förhindra brott och inrikta polisens verksamhet.

Användningen av information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning för att utreda brott, till exempel som bevis i brottmål, begränsas avsevärt av rättssäkerhetsskäl.

Information som fåtts genom kriminalunderrättelseinhämtning kan också användas som stöd för att visa att någon är oskyldig samt bland annat för att förhindra en betydande fara för någons liv, hälsa eller frihet. Information som fåtts genom kriminalunderrättelseinhämtning kan under vissa förutsättningar också lämnas ut till andra myndigheter.
 

Genom kriminalunderrättelseinhämtning skapas ingen ny uppgift för polisen. Uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna ändras inte heller. I polisens verksamhetsfält är kriminalunderrättelseinhämtning kopplad till brottsbekämpning. Skyddspolisen har till uppgift att avvärja hot mot den nationella säkerheten.

Vid civil underrättelseinhämtning betonas underrättelseinhämtning som gäller hot mot den nationella säkerheten samt information till den högsta statsledningen, utan att det finns direkt koppling till brottslighet och brottsliga gärningar.

Polisen är en allmän myndighet inom den inre säkerheten och huvudansvarig för förebyggande av allvarliga brott och av hot om allvarlig brottslighet samt för operativa insatser.

Kriminalunderrättelseinhämtning producerar information till stöd för beslutsfattandet i fråga om brottsbekämpning och avvärjande av de hot som brottsligheten utgör. 

Hoten mot den nationella säkerheten kan också ta sig uttryck som brottslighet i samhället. I dessa situationer framhävs vikten av myndighetssamarbete, informationsutbyte och samordning av verksamheten. 
 

Enligt regeringsprogrammet bedömer regeringen behovet av preciseringar i grundlagen för att göra en effektiv kriminalunderrättelseinhämtning möjlig. 

10 § i grundlagen, som gäller skydd för privatlivet, ses över under ledning av justitieministeriet. Genom de ändringar av grundlagen som bereds strävar man bland annat efter att effektivisera bekämpningen av allvarlig brottslighet.

Den aktuella propositionen innehåller bestämmelser om hotbaserad kriminalunderrättelseinhämtning som bedöms vara möjliga inom ramen för den nuvarande grundlagen. I den andra fasen av projektet för lagstiftning om kriminalunderrättelseinhämtning kommer man att bereda ändringar som förutsätter att lagförbehållen i fråga om skyddet för förtroliga meddelanden och hemfrid i 10 § i grundlagen ändras.  

Närmare information om justitieministeriets projekt
 

Med automatiserade datainsamlingsverktyg kan polisen samla in information om grupper som är verksamma på nätet och vars syfte är att bedriva brottslig verksamhet, såsom narkotikahandel eller sexuellt utnyttjande av barn.

Ett av de centrala målen för statsminister Petteri Orpos regeringsprogram är att stärka brottsbekämpningen för att öka medborgarnas säkerhet och förtroendet för myndigheterna. Genom att utveckla lagstiftningen svarar man på förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön, såsom utvecklingen av den organiserade brottsligheten och de olika former av allvarlig brottslighet som anknyter till den.

Kriminalunderrättelseinhämtning är central vid bekämpning av i synnerhet allvarlig brottslighet, till exempel allvarlig narkotikabrottslighet och problem relaterade till den, olika hybridhot mot den inre säkerheten som tar sig uttryck i brottslighet och hot som innebär allvarlig fara för många människors liv eller hälsa. När omvärlden förändras har de hot som brottsligheten utgör blivit allt allvarligare och mångformigare samtidigt som de utvecklas snabbare, och därför bör de kunna bekämpas på förhand. Detta förutsätter att inhämtandet av information inleds i ett tidigare skede än för närvarande. 

De nya bestämmelser om kriminalunderrättelseinhämtning som föreskrivs för polisen gör det möjligt att effektivare ingripa bland annat i allvarlig gängbrottslighet och organiserad brottslighet. Bättre och mer heltäckande information ger bättre beslut och bättre genomslag.

Med hjälp av kriminalunderrättelseinhämtning strävar man efter att förhindra att hot som utgörs av brottslighet som allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet realiseras som allvarliga brott.

Mer information om inrikesministeriets lagprojekt

Med kriminalunderrättelseinhämtning avses att det i brottsbekämpningssyfte inhämtas information om kriminalitet och brott och analyseras inhämtad information. Genom underrättelseinhämtning produceras information som gör det möjligt att påverka och förbereda sig på hot, risker, möjligheter och förändringar.

Polisens kriminalunderrättelseinhämtning är kopplad till att förhindra brott, skapa en analyserad lägesbild av brottsligheten samt till att i ett tidigt skede samla in information för en helhetsbild.