Search

20.1.2025 | Vid inrikesministeriet genomfördes 2024 efterhandsutvärderingar av asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF, Asylum, Migration and Integration Fund) och fonden för inre säkerhet (ISF, Internal Security Fund) för fondperioden 2014–2020. Inrikesministeriet var den nationella ansvariga myndigheten för dessa EU-fonder för inrikes frågor under fondperioden.

4.5.2022 | Statsunderstöd för exit-verksamhet som syftar till deradikalisering kan sökas från inrikesministeriet. Det delas ut 0,3 miljoner euro för exit-verksamheten och utvecklingen av den. Understöd kan sökas av organisationer. Ansökningstiden börjar den 5 maj 2022.

14.12.2022 | första utlysningen för programperioden 2021–2027 för EU-fonderna för inrikes frågor beviljades nästan 7,3 miljoner euro i understöd ur fonden för inre säkerhet (ISF-fonden). Nio projekt fick ett positivt stödbeslut. Med understöd från ISF-fonden främjas åtgärder som ökar den höga säkerhetsnivån i Europeiska unionen och som stärker den inre säkerheten i medlemsstaterna.

16.4.2020 | Våldsbejakande extremiströrelser har visat sig vara verksamma på olika håll i Finland. Den våldsbejakande utomparlamentariska extremhögern har verksamhet inom alla polisinrättningars områden. Också våldsbejakande utomparlamentariska grupper inom extremvänstern, främst anarkister och antifascister, har observerats vara aktiva på vissa områden. Uppgifterna framgår av en färsk lägesöversikt över våldsam extremism.

12.8.2020 | Inrikesministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgiften att kartlägga säkerhetshot som riktas mot religiösa samfunds lokaler och att utarbeta förslag för att förbättra säkerheten.

16.9.2019 | Konferensen om förebyggande av våldsbejakande radikalisering (Conference on Preventing Violent Radicalisation) samlar ett stort antal internationella experter i Finlandiahuset den 17–18 september. De kommer att utifrån forskningsdata, praktisk erfarenhet och myndighetsperspektiv diskutera förebyggande av våldsbejakande radikalisering.

18.2.2021 | Arbetet för att förebygga våldsbejakande extremism och radikalisering har framskridit väl trots coronapandemin, konstateras det i en årsrapport.

16.4.2018 | I den senaste lägesöversikten över våldsam extremism fästs särskild vikt vid kvinnors och barns situation och roll i radikala islamistiska terroristorganisationer. Av översikten som är en granskning av 2017 framgår att över hälften av de brottsmisstankar som kom till polisens kännedom och som misstänktes ha ett extremistiskt motiv gällde den våldsamma extremhögern.

19.12.2019 | Statsrådet har fattat ett principbeslut om ett nationellt åtgärdsprogram för förebyggande av våldsbejakande radikalisering och extremism 2019–2023. Syftet med programmet är bl.a. att minska det extremistiska våldet och hotet om det när det gäller individer, sammanslutningar och samhället samt att främja tillgodoseendet av likabehandling, yttrandefrihet och andra grundlagsenliga rättigheter.

5.12.2017 | Inrikesminister Paula Risikko deltar i ett möte för rådet för rättsliga och inrikes frågor i Bryssel den 7 december. Vid mötet behandlas bl.a. kampen mot terrorism, de gemensamma informationssystemens interoperabilitet på EU-nivå och reformen av det gemensamma asylsystemet.

6.6.2017 | Inrikesminister Paula Risikko deltar i ett möte för rådet för rättsliga och inrikes frågor i Luxemburg den 8–9 juni. Vid mötet behandlas bl.a. EU:s asylsystem, återvändandepolitiken och förebyggandet av extremism och våldsbejakande radikalisering.

16.3.2018 | Inrikesminister Kai Mykkänen besöker Marocko och Tunisien den 18–22 mars. Under sin resa träffar Mykkänen ministrar och myndigheter i de båda länderna. På agendan står bland annat migrationen, förebyggandet av våldsam extremism samt utländska stridande som återvänder från konfliktområden.

4.4.2019 | Antalet personer som deltog i jihadistisk verksamhet har ökat betydligt i Finland under 2010-talet. Största delen av verksamheten är dock fortfarande småskalig och icke-våldsam stödverksamhet i form av rekrytering och finansiering. Också den jihadistiska webbkommunikation som är förknippad med Finland har ökat under detta årtionde. Helsingfors universitet har gjort två undersökningar om dessa teman på uppdrag av inrikesministeriet.

13.9.2017 | EU:s inrikesministrar sammanträder i rådet för rättsliga och inrikes frågor i Bryssel den 14 september. Ministrarna diskuterar bekämpning av terrorism och går igenom en lägesrapport efter den senaste tidens händelser. Inrikesminister Paula Risikko företräder Finland vid mötet och håller ett anförande om läget i Finland.

27.3.2019 | Oberoende av var i Finland de bor ska ungdomar ha möjlighet att få hjälp när de t.ex. uppvisar symtom genom att begå brott, när de använder narkotika eller när de riskerar att radikaliseras. Målet med den färska handboken för ankarverksamheten är att stödja experterna i deras arbete så att verksamheten ska vara enhetlig i hela landet. Ankarverksamheten är sådant multiprofessionellt samarbete som fokuserar på att främja välbefinnande och förebygga brott bland unga.

26.9.2017 | Inrikesministeriet publicerade årsrapporten 2017 om det nationella åtgärdsprogrammet för förebyggande av våldsam radikalisering och extremism.

8.12.2016 | Inrikesministrarna diskuterar utländska stridande som återvänder från konfliktområden inrikesministeriet Utgivningsdatum 8.12.2016 10.29 Typ: Pressmeddelande EU:s inrikesministrar sammanträder i rådet för rättsliga och inrikes frågor i Bryssel den...

4.7.2016 | Terrorismia torjutaan monin eri tavoin Suomessa

29.3.2017 | Omfattande verksamhet med dem som återvänder från konfliktområden är viktig med tanke på hela det finländska samhällets säkerhet. En rapport och verksamhetsmodell som bereddes under ledning av inrikesministeriet godkändes den 29 mars i ministerarbetsgruppen för den inre säkerheten och rättsvården. Målet är att minska risken för våld och radikalisering bland dem som återvänder från konfliktområden bl.a. genom att främja deras integrering i det finländska samhället.

15.8.2018 | Radikalisering är inte ett brott, men om den leder till våld kan personen utgöra ett hot mot andra människor och samhället. Utmaningen är hur man ska gå till väga med en person som har radikaliserats och som inte kan omfattas av åtgärder enligt strafflagen. Att effektivt förebygga våldsbejakande radikalisering förutsätter att man vid sidan om polisens åtgärder vid behov kan hänvisa personen också till andra tjänster.