Genom efterhandsutvärderingar av fonder för inrikes frågor granskas hur programmens mål förverkligas

Vid inrikesministeriet genomfördes 2024 efterhandsutvärderingar av asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF, Asylum, Migration and Integration Fund) och fonden för inre säkerhet (ISF, Internal Security Fund) för fondperioden 2014–2020. Inrikesministeriet var den nationella ansvariga myndigheten för dessa EU-fonder för inrikes frågor under fondperioden.

Efterhandsutvärderingen genomförs på Europeiska kommissionens begäran, men den ger också ett bra tillfälle att granska egen verksamhet och hur programmens mål förverkligas och hur effektiva de är. Efterhandsutvärderingen sker några år efter utgången av fondperioden eftersom genomförandet av de åtgärder som finansieras ur fonderna tar längre än själva fondperioden.

Målen för projekten som finansierades ur AMIF- och ISF-fonderna förverkligades

Målet med AMIF-fondens nationella program var att förstärka och utveckla det gemensamma europeiska asyl- och mottagningssystemet samt främja en smidig laglig invandring. Målet var dessutom att främja integrationen av tredjelandsmedborgare, förebygga olaglig invandring samt utveckla fungerande system för återvändande. Sammanlagt 102 projekt fick finansiering ur AMIF-fonden vid efterhandsutvärderingen.

Målet med ISF-fonden var att främja utvecklingen av det integrerade förvaltningssystemet för Europas yttre gränser för att säkerställa enhetlig och högklassig kontroll vid de yttre gränserna och underlätta laglig gränstrafik. Dessutom understödde fonden polissamarbete och förebyggande och bekämpning av brottslighet och krishantering. Som en del av ISF-programmet genomfördes sammanlagt 137 projekt.

Myndigheternas stora roll är typiskt för fonderna för inrikes frågor. I fråga om AMIF-fonden genomförde myndigheterna 70 % av projekten och i fråga om ISF över 90 %. 
Fonderna för inrikes frågor är en del av ett kontinuum på längre sikt. Detta betyder att fondmodellen som förvaltas nationellt är fungerande och svarar på både EU:s och nationella behov. Finansieringen avsedd för fonderna för inrikes frågor har ökat betydligt under de senaste tio åren. Under perioden 2014–2020 riktades över 100 miljoner euro till projekten.

Betydelsen av inrikes frågor har ökat under det senaste decenniet

Betydelsen av inrikes frågor och inre säkerhet har ökat under det senaste decenniet. Således har betydelsen av fonderna för inrikes frågor ökat. Bakom ligger många betydande och oåterkalleliga förändringar som påverkat verksamhetsmiljön samt nya, etablerade fenomen.

Av dessa kan nämnas våldsam extremism och radikalism samt ökning av terrorism i Europa, cyberbrottslighet, hybridpåverkan, instrumentaliserad invandring, CBRNE-frågor, snabb utveckling av teknik, digitalisering, ökande inbördes nätverkande i samhället och Rysslands anfallskrig i Ukraina.

EU strävar efter att främja sina mål genom finansiering

Ur EU:s synvinkel representerar fonder för inrikes frågor mjuk makt. EU strävar efter att främja sina mål genom finansiering. Med detta strävar medlemsstaterna efter jämn kvalitet och harmonisering till exempel i frågor som gäller invandring och gränskontroll. På så sätt framstår EU enhetligt.

Finansieringen styr de nationella aktörernas sätt att tänka. Med hjälp av den ökas aktörernas förståelse av sin roll inom EU. Samtidigt engagerar den aktörerna i den gemensamma tanken om EU. Den typiska tematiken för inrikes frågor som är mycket skarpt avgränsad framhäver EU:s roll inom sektorn för inrikes frågor med hjälp av finansieringen.

EU kan uttrycklingen med hjälp av den nationella finansieringen beakta även regionala och nationella särskilda behov inom sektorn för inrikes frågor. Vid granskning av sektorerna för fonderna för inrikes frågor, är till exempel integration och polisarbete en verksamhet som ofta är mycket karakterisk i varje medlemsstat. Som Finlands särdrag som beaktats vid genomförandet av fonderna kan nämnas den yttre gränsen på 1 340 km med Ryssland.

Extern finansiering har etablerat sin ställning inom inrikesministeriets förvaltningsområde

Ur den nationella synvinkeln är en av fondernas nyttor att den externa finansieringen med hjälp av dem har etablerat sin ställning inom inrikesministeriets förvaltningsområde.  Synen på finansieringen och hur den kan utnyttjas har blivit mer strategiskt och kanske även blivit vanligare.

Förutsägbarheten i fondernas program och i allmänhet det långsiktigt genomförandet av dem spelar också en roll. Förutsägbarheten i det program som styr genomförandet av fonderna är också en fördel ur den nationella synvinkeln. Förutsägbarheten ger en möjlighet att utföra utvecklingsarbete, oavsett externa belastningar och ändringar. I själva verket ger sådan stelhet myndigheterna flexibilitet i sitt arbete.  Utvecklingsåtgärder, såsom samordning av IT-system, nationellt genomförande av olika direktiv och författningar och fastställda väsentliga materielanskaffningar har finansierats ur AMIF- och ISF-fonderna.

Mer information:
eusa.sm@gov.fi