Search

3.6.2021 | –För att Finlands inre säkerhet ska kunna stärkas på 2020-talet behövs fungerande tjänster inom den inre säkerheten, tjänster med låg tröskel för utsatta finländare och ett bättre samordnat samarbete mellan inrikesförvaltningen och andra sektorer, sammanfattar professor Juho Saari.

16.4.2026 | Finlands, Sveriges, Danmarks, Estlands, Litauens, Lettlands, Belgiens, Hollands, Luxemburgs, Polens och Tysklands ministrar med ansvar för beredskap har gett ett gemensamt uttalande i samband med sitt möte i Helsingfors den 16 april. Enligt uttalandet är Rysslands omfattande anfallskrig mot Ukraina fortfarande den främsta faktorn som påverkar Europas säkerhet på längre sikt.

13.5.2026 | Statsrådet godkände den 13 maj 2026 ett principbeslut om en strategi för den nationella säkerheten. Strategin fastställer de centrala intressena i fråga om den nationella säkerheten och fokuserar på åtgärder för att bemöta de allvarligaste hoten.

31.3.2026 | Myndigheterna och statsledningen bevakar och förutser förändringar i säkerhetsläget och ser till att vårt samhälle fungerar i alla lägen. För närvarande utsätts Finland inte för något militärt hot. 

10.6.2021 | Inrikesministeriet har utrett trygghetskänslan hos sårbara grupper. Utredningen var ett led i beredningen av redogörelsen för den inre säkerheten. Utredningen, som genomfördes för första gången, baserar sig på svaren på den visuella enkäten Din säkerhet som riktades till representanter för sårbara grupper.

2.9.2021 | Enligt rapporten ”Turvassa 2021. Medborgarsäkerhet i Finland” präglas resultaten av 2021 års enkät om medborgarsäkerhet av erfarenheterna av coronapandemin och pandemins konsekvenser för människors vardag. Människors otrygghetskänsla har ökat något, och förtroendet för framtiden har sviktat i någon mån.

8.5.2020 | Inrikesministeriet tillsätter en utredare för att ta fram policyrekommendationer för att förhindra att den ojämlikhet och otrygghet som coronaepidemin orsakar ökar i samhället. Till utredare har kallats dekanus för samhällsvetenskapliga fakulteten vid Tammerfors universitet, professor Juho Saari.

23.1.2020 | Största delen av finländarna anser att Finland är ett tryggt land. De frågor som väcker oro och rädsla och skapar otrygghet är antingen samhälleliga eller personliga. Trygghetskänslan påverkas också av hur individen litar på sin egen, gemenskapens och samhällets förmåga att skydda sig mot hot och klara av olika störningssituationer.

26.6.2018 | Säkerheten har ökat i Finland nästan med alla mått mätt. Varför ökar känslan av otrygghet trots detta? Vad är myndigheternas och mediernas roll när det gäller att främja känslan av säkerhet? Varför upplever människorna säkerheten på olika sätt?　 Inrikesministeriet deltar i evenemanget Suomiareena i Björneborg sommaren 2018 genom att arrangera en aktuell debatt om känslan av säkerhet.

10.5.2019 | Forskningsinformation bör utnyttjas på ett mer systematiskt sätt än för närvarande i planeringen av en trygg närmiljö. Därtill behövs ny slags utbildning i närmiljöplanering. I en färsk utredningsrapport, som publicerades den 10 maj, rekommenderas det dessutom att trygghetsaspekter beaktas på ett konkret och systematiskt sätt i närmiljöplaneringen.

3.4.2018 | Utbildningsspelet om inre säkerhet, dvs. STOP-spelet, lär de unga kunskaper och färdigheter om ett säkert liv med hjälp av ett digitalt kortspel. I spelet, som riktar sig till högstadieelever, möter ungdomarna frågor som gäller bl.a. utslagning, hatretorik och mediekompetens.

27.11.2018 | Åtgärder mot hatretorik och nätmobbning ska effektiviseras i samarbete mellan en expertgrupp och tjänstemän. Inrikesministeriet, justitieministeriet och undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt ett projekt med uppgift att utarbeta förslag för att effektivare få bukt med hatretorik som är straffbar genom strafflagen och trakasserier som är förbjudna enligt lag samt för att främja en diskussionskultur som beaktar andra människor.

5.10.2017 | Strategin för den inre säkerheten Ett bra liv – en trygg vardag är en färdplan med hjälp av vilken Finland i enlighet med regeringsprogrammets vision blir världens tryggaste land. Inre säkerhet innebär att människor i Finland kan åtnjuta de rättigheter och friheter som samhället erbjuder utan rädsla eller otrygghet som beror på brottslighet, störningar, olyckor eller andra tråkiga nationella eller internationella fenomen.

23.1.2019 | En omfattande bedömning av läget för Finlands inre säkerhet har blivit klar i samarbete mellan inrikesministeriet, andra myndigheter och kontaktgrupper. Rapporten om läget för den inre säkerheten innehåller samlad och aktuell information om fenomen som påverkar säkerheten ur befolkningens perspektiv.

31.5.2018 | Ungdomar med invandrarbakgrund eller funktionsnedsättning upplever mer våld och hot om våld än andra ungdomar. Äldre personer blir mer sällan offer för brott än den övriga befolkningen. I Finland är mängden kvinnor som möter våld i nära relationer näst störst i EU-länderna. Av alla människor som dött till följd av olyckor eller våld i Finland är två tredjedelar män. Bl.a. dessa uppgifter framgår...

23.1.2018 | Det bereds en ny lag om säkerhetsskydd vid Migrationsverket. I lagen ska det föreskrivas om befogenheterna för de säkerhetskontrollörer som utför säkerhetsuppgifter i de lokaler som Migrationsverket använder. Genom att möjliggöra säkerhetskontrollerna redan före kundmöten skyddar man personalen vid Migrationsverket mot olika riskfaktorer, tryggar arbetsförhållandena och skyddar verkets egendom.

24.11.2017 | Statsrådet beslutade i principbeslutet om strategin för den inre säkerheten att säkerhetsprogrammet för äldre från 2011 ska uppdateras. Programmet är fortfarande aktuellt, men för att förändringarna i samhället ska beaktas krävs det att programmet uppdateras. Till följd av den åldrande befolkningen kommer säkerheten för de äldre snart att gälla säkerheten för mer än var fjärde finländare. Programmet sändes på remiss den 24 november.

29.1.2018 | Handlingsprogrammet Ett säkert liv för äldre, som utarbetades 2011, har uppdaterats. Finlands befolkning åldras i snabb takt och 2030 är mer än var fjärde finländare över 65 år. Otrygghet bland äldre orsakas bland annat av ensamhet och otillräcklig utomstående hjälp. Också allt fler nya säkerhetshot, såsom nätbedrägerier och andra former av bedrägerier, riktas mot äldre. Uppdateringen av säkerhetsprogrammet för äldre är ett led i genomförandet av strategin för den inre säkerheten.

8.2.2017 | Minister Risikko: Ankkuri är en effektiv modell också i kampen mot våldsbejakande radikalisering inrikesministeriet Utgivningsdatum 8.2.2017 9.30 Typ: Pressmeddelande - Ankkuri-arbetet har pågått redan länge på många orter och gett goda resultat. ...

7.2.2017 | Våldsbejakande radikalisering och extremiströrelsers verksamhet har blivit allt synligare inrikesministeriet Utgivningsdatum 7.2.2017 9.38 Typ: Pressmeddelande Våldsbejakande radikalisering, extremism och extremiströrelsers verksamhet har blivit a...