Sök

En flykting flyr undan förföljelse i sitt hemland Med asylsökande avses en utlänning som söker skydd och uppehållsrätt i en främmande stat. En flykting är en person som beviljats asyl i någon stat. I Finland beviljas flyktingstatus också en person...

26.8.2025 | Minister för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen och inrikesminister Mari Rantanen har bjudit in hälso- och säkerhetsmyndigheterna och andra experter för att diskutera drogen alfa-PVP, i gatuhandeln även känd under det finska namnet ”peukku”. Målet är att hitta sätt att effektivare ingripa i de problem och negativa följdverkningar som är förknippade med drogen.

10.10.2025 | I en utredning som inrikesministeriet beställt granskades sysselsättningen och framtidsplanerna hos ukrainare som får tillfälligt skydd och deras planer på att återvända till Ukraina när det tillfälliga skyddet upphör. I synnerhet utvecklingen av språkkunskaperna och övergången från mottagningssystemet till kommunernas tjänster har stött ukrainarnas anpassning till Finland. En utmaning är dock fortfarande den relativt låga sysselsättningsgraden.

3.6.2021 | –För att Finlands inre säkerhet ska kunna stärkas på 2020-talet behövs fungerande tjänster inom den inre säkerheten, tjänster med låg tröskel för utsatta finländare och ett bättre samordnat samarbete mellan inrikesförvaltningen och andra sektorer, sammanfattar professor Juho Saari.

24.11.2022 | Befolkningens uppfattningar är i huvudsak de samma som i våras. Det finns skillnader inom befolkningen när det gäller mängden oro och hur man förhåller sig till exempel till det internationella biståndet. Granskningen lyfter också fram regionala skillnader mellan stadsbor och landsbor. Uppgifterna framgår av den uppföljning vid inrikesministeriet som beskriver hur trygghetskänslan utvecklas.

19.5.2022 | I vår har befolkningens attityder till invandring, internationellt bistånd och EU-samarbete blivit positivare än tidigare. Också användningen av medier har ökat betydligt. För närvarande verkar det som att befolkningen i Finland är mer social och i större grad söker efter information och litar på myndigheterna än i fjol.

10.6.2021 | Inrikesministeriet har utrett trygghetskänslan hos sårbara grupper. Utredningen var ett led i beredningen av redogörelsen för den inre säkerheten. Utredningen, som genomfördes för första gången, baserar sig på svaren på den visuella enkäten Din säkerhet som riktades till representanter för sårbara grupper.

2.9.2021 | Enligt rapporten ”Turvassa 2021. Medborgarsäkerhet i Finland” präglas resultaten av 2021 års enkät om medborgarsäkerhet av erfarenheterna av coronapandemin och pandemins konsekvenser för människors vardag. Människors otrygghetskänsla har ökat något, och förtroendet för framtiden har sviktat i någon mån.

8.5.2020 | Inrikesministeriet tillsätter en utredare för att ta fram policyrekommendationer för att förhindra att den ojämlikhet och otrygghet som coronaepidemin orsakar ökar i samhället. Till utredare har kallats dekanus för samhällsvetenskapliga fakulteten vid Tammerfors universitet, professor Juho Saari.

7.5.2021 | Inrikesministeriet har publicerat en rapport som samlar de säkerhetshot i anslutning till religiösa lokaler som olika trossamfund lyft fram. Rapporten innehåller också förslag till förbättring av säkerheten i lokalerna.

23.1.2020 | Största delen av finländarna anser att Finland är ett tryggt land. De frågor som väcker oro och rädsla och skapar otrygghet är antingen samhälleliga eller personliga. Trygghetskänslan påverkas också av hur individen litar på sin egen, gemenskapens och samhällets förmåga att skydda sig mot hot och klara av olika störningssituationer.

31.5.2018 | Ungdomar med invandrarbakgrund eller funktionsnedsättning upplever mer våld och hot om våld än andra ungdomar. Äldre personer blir mer sällan offer för brott än den övriga befolkningen. I Finland är mängden kvinnor som möter våld i nära relationer näst störst i EU-länderna. Av alla människor som dött till följd av olyckor eller våld i Finland är två tredjedelar män. Bl.a. dessa uppgifter framgår...

26.6.2018 | Säkerheten har ökat i Finland nästan med alla mått mätt. Varför ökar känslan av otrygghet trots detta? Vad är myndigheternas och mediernas roll när det gäller att främja känslan av säkerhet? Varför upplever människorna säkerheten på olika sätt?　 Inrikesministeriet deltar i evenemanget Suomiareena i Björneborg sommaren 2018 genom att arrangera en aktuell debatt om känslan av säkerhet.

10.5.2019 | Forskningsinformation bör utnyttjas på ett mer systematiskt sätt än för närvarande i planeringen av en trygg närmiljö. Därtill behövs ny slags utbildning i närmiljöplanering. I en färsk utredningsrapport, som publicerades den 10 maj, rekommenderas det dessutom att trygghetsaspekter beaktas på ett konkret och systematiskt sätt i närmiljöplaneringen.

27.11.2018 | Åtgärder mot hatretorik och nätmobbning ska effektiviseras i samarbete mellan en expertgrupp och tjänstemän. Inrikesministeriet, justitieministeriet och undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt ett projekt med uppgift att utarbeta förslag för att effektivare få bukt med hatretorik som är straffbar genom strafflagen och trakasserier som är förbjudna enligt lag samt för att främja en diskussionskultur som beaktar andra människor.

23.1.2019 | En omfattande bedömning av läget för Finlands inre säkerhet har blivit klar i samarbete mellan inrikesministeriet, andra myndigheter och kontaktgrupper. Rapporten om läget för den inre säkerheten innehåller samlad och aktuell information om fenomen som påverkar säkerheten ur befolkningens perspektiv.

3.4.2018 | Utbildningsspelet om inre säkerhet, dvs. STOP-spelet, lär de unga kunskaper och färdigheter om ett säkert liv med hjälp av ett digitalt kortspel. I spelet, som riktar sig till högstadieelever, möter ungdomarna frågor som gäller bl.a. utslagning, hatretorik och mediekompetens.

5.10.2017 | Strategin för den inre säkerheten Ett bra liv – en trygg vardag är en färdplan med hjälp av vilken Finland i enlighet med regeringsprogrammets vision blir världens tryggaste land. Inre säkerhet innebär att människor i Finland kan åtnjuta de rättigheter och friheter som samhället erbjuder utan rädsla eller otrygghet som beror på brottslighet, störningar, olyckor eller andra tråkiga nationella eller internationella fenomen.

23.1.2018 | Det bereds en ny lag om säkerhetsskydd vid Migrationsverket. I lagen ska det föreskrivas om befogenheterna för de säkerhetskontrollörer som utför säkerhetsuppgifter i de lokaler som Migrationsverket använder. Genom att möjliggöra säkerhetskontrollerna redan före kundmöten skyddar man personalen vid Migrationsverket mot olika riskfaktorer, tryggar arbetsförhållandena och skyddar verkets egendom.

29.1.2018 | Handlingsprogrammet Ett säkert liv för äldre, som utarbetades 2011, har uppdaterats. Finlands befolkning åldras i snabb takt och 2030 är mer än var fjärde finländare över 65 år. Otrygghet bland äldre orsakas bland annat av ensamhet och otillräcklig utomstående hjälp. Också allt fler nya säkerhetshot, såsom nätbedrägerier och andra former av bedrägerier, riktas mot äldre. Uppdateringen av säkerhetsprogrammet för äldre är ett led i genomförandet av strategin för den inre säkerheten.