Utredning om trygghetskänslan hos personer som hör till sårbara grupper

Inrikesministeriet har utrett trygghetskänslan hos sårbara grupper. Utredningen var ett led i beredningen av redogörelsen för den inre säkerheten. Utredningen, som genomfördes för första gången, baserar sig på svaren på den visuella enkäten Din säkerhet som riktades till representanter för sårbara grupper.

Syftet med enkäten var att utreda säkerhetsrelaterade utmaningar som utsatta grupper står inför och om grupperna upplever sitt liv som tryggt. Med hjälp av enkäten försökte man också finna ett människoorienterat perspektiv i utvecklingen av framtidens tjänster.

Sårbara grupper är inte likadana

Enligt tidigare utredningar är de med tanke på säkerheten mest sårbara befolkningsgrupperna personer med invandrarbakgrund, hbtq-personer, personer med funktionsnedsättning, romer, barn i särskilt utsatt ställning (såsom omhändertagna), en del av de äldre, personer i svag socioekonomisk ställning och marginaliserade personer.

Enkäten Din säkerhet skickades till definierade målgrupper via separat utvalda organisationer. Totalt inkom cirka 200 svar via 21 olika organisationer. Dessutom beaktades 17 svar från gatuenkäten i närheten av brödköerna. 

Olyckor och olycksfall orsakar otrygghet hos respondenterna

De som besvarade enkäten hade både goda och dåliga erfarenheter av säkerhetsmyndigheterna, men förtroendet för myndigheterna var i regel på en god nivå. I synnerhet diskriminering och trakasserier lyftes fram som dåliga erfarenheter. 

Mest otrygghet hos respondenterna orsakades av olyckor och olycksfall samt samhället. Dessutom orsakade pengar, religion och bostadsort otrygghet i någon mån.  Respondenterna oroade sig också för klimatförändringen, pandemin och brottsligheten samt extremiströrelserna, terrorismen, diskrimineringen och trakasserierna. Däremot gav familjen, hemmet och pengarna respondenterna mest trygghet. På följande platser kom religion och frihet. Däremot gav kameror och övervakning en känsla av trygghet till endast en procent av respondenterna.

Respondenterna önskar att deras särskilda behov beaktas

I framtiden önskades av myndigheterna i synnerhet lättillgängliga tjänster med låg tröskel. I varje grupp önskade respondenterna att deras egna särskilda behov identifieras och att myndigheterna har kompetens i anslutning till detta. Det önskades att säkerhetsmyndigheterna ska vara mänskliga, empatiska, serviceinriktade och opartiska.

Utifrån utredningen rekommenderas sju olika åtgärder som kan förbättra trygghetskänslan hos personer som hör till sårbara grupper och öka säkerhetsmyndigheternas kompetens samt förståelsen för de säkerhetsrelaterade utmaningar som utsatta grupper står inför. 

1. Satsningar måste göras på det förebyggande säkerhetsarbetet och främjandet av den totala välfärden.
2. Man måste ingripa i diskriminering och främja likabehandling på ett effektivt sätt.
3. Behoven hos människor i utsatt ställning bör beaktas vid planeringen av verksamheten.
4. Säkerhetsmyndigheternas interna utbildningar bör utvecklas utifrån materialet.
5. Enkäten måste upprepas för att få jämförande material.
6. Utredningens perspektiv bör utvidgas.  
7. Samarbetet med olika forskningsaktörer bör stärkas.  

Enkäten genomfördes med hjälp av olika metoder för designforskning

I utredningen ville man samla in kvalitativ information genom vilken upplevelserna och önskemålen hos grupper som bedömdes befinna sig i en utsatt ställning skulle bli hörda. Därför skulle enkäten vara så lättillgänglig och begriplig som möjligt, och vid utarbetandet av den utnyttjades metoder för tjänstedesign, såsom designsond. Med hjälp av designsonden kunde man belysa saker som annars hade varit svåra att uppfatta och berätta.

Ytterligare information:
Heidi Lempiö, specialsakkunnig, tfn 0295 488 692, [email protected]
Erkki Mäntymäki, sakkunnig, tfn 0295 488 309, [email protected] 
Mariana Salgado, tjänstedesigner, tfn 040 585 7727, [email protected]