Hoppa till innehåll
Media

Finländarna är i vår mer sociala och kunskapstörstiga än tidigare - trygghetskänslan är starkare, men världsläget oroar

inrikesministeriet
Utgivningsdatum 19.5.2022 11.01 | Publicerad på svenska 20.5.2022 kl. 11.42
Pressmeddelande

I vår har befolkningens attityder till invandring, internationellt bistånd och EU-samarbete blivit positivare än tidigare. Också användningen av medier har ökat betydligt. För närvarande verkar det som att befolkningen i Finland är mer social och i större grad söker efter information och litar på myndigheterna än i fjol.

Dessa uppgifter framgår av inrikesministeriets Sentimentti-material. Inrikesministeriet har i samarbete med Taloustutkimus utvecklat verktyget Sentimentti, som ger en heltäckande och sektorsövergripande metod för att förutse, följa upp och analysera människors trygghetskänsla.

Sentimenttis huvudsakliga material består av enkätundersökningar som mäter trygghetskänslan. Det material som samlades in i fjol kompletterades i vår med två befolkningsundersökningar som Taloustutkimus gjorde i mars och maj. Till följd av det rådande världsläget lades till enkäten i år också frågor om människors oro vad gäller informationspåverkan, militära hot och försvarsvilja.

Ett av de mest centrala resultat som Sentimenttis material gett är att det observerats ett statistiskt samband mellan trygghetskänsla och tillit. Människor med svagare trygghetskänsla litar också mindre på säkerhetsmyndigheterna och vice versa. Det kunskapsunderlag som Sentimentti ger hjälper myndigheterna att rikta sina tjänster och sin kommunikation till befolkningsgrupper som upplever livet som otryggare.

En majoritet upplever livet som tryggt i Finland

Enligt de enkäter som genomfördes i mars och maj upplever 73 procent av människorna att deras liv är tryggt (69,5 procent år 2021). Anmärkningsvärt är att människors upplevelse av trygghet har ökat i vår, trots att människor samtidigt är mer oroade över militära hot och utvecklingen i världen. En förklaring till det kan vara att nyhetsrapporteringen inte längre domineras av covid-19 och att människorna har skyddat sig genom vaccination. I fjol påverkades människors trygghetskänsla negativt av oro över såväl den egna hälsan som anhörigas hälsa. 

Något som framträder tydligt av resultaten är att det råder ett starkt förtroende för säkerhetsmyndigheterna och att attityderna till invandring och internationellt bistånd har blivit positivare. Attityderna till EU har också blivit betydligt positivare. Rysslands attack mot Ukraina har sannolikt varit en bidragande orsak till det.

Användningen av medier har ökat sedan i fjol. I synnerhet internationella nyheter och traditionella medier, såsom dagstidningar, Yles nyheter och aktualitetsprogram på tv följs mer än tidigare.

Mer än en tredjedel (38 procent) av befolkningen är oroade för informationspåverkan. Särskilt oroade är de som mest följer internationella nyheter om kriser och politiska spänningar.

Man kan säga att befolkningen åtminstone i vår verkar vara mer social och i större grad söker efter information och litar på myndigheterna än i fjol. Trots det är det viktigt att vara medveten om att vi lever i en tid av snabba samhälleliga förändringar och att det fortsatt finns tydliga skillnader mellan olika befolkningsgrupper.

Med hjälp av olika bakgrundsvariabler identifierades sex befolkningsgrupper som skiljer sig betydligt från varandra i frågor som gäller den inre säkerheten. Mest oroade över den egna säkerheten är så kallade ”Försiktiga traditionella” och ”Pessimistiska med låg tillit”, medan så kallade ”Bekymmersfria människor som klarar sig” är minst oroade.

Myndigheternas kunskapsbaserade ledning förbättras

Inrikesministeriet vidareutvecklar verktyget Sentimentti under det kommande året, och därefter ska det också kunna användas av andra myndigheter. I fortsättningen publiceras de viktigaste resultaten årligen på webben i portalen för den inre säkerheten.

Sentimenttis innehåll består av sammanfört undersökningsmaterial om säkerheten och människornas trygghetskänsla och av regelbunden mångsidig produktion av befolkningsdata. Det är ett användargränssnitt där säkerhetsmyndigheterna kan granska olika datakällor, såsom enkätundersökningar och statistik, ur olika synvinklar, till exempel utifrån geografiska skillnader. Det gör det lättare att rikta verksamheten och resurserna på ett effektivt sätt.

Ett mål för inrikesförvaltningens gemensamma strategi är att trygghetskänslan ska vara hög hos alla befolkningsgrupper som är bosatta i Finland.  Även i den redogörelse för den inre säkerheten som lämnades till riksdagen våren 2021 anges som mål att Finland i framtiden ska vara ett allt tryggare land för alla människor och människogrupper.

Mer information:
Sini Erholtz, specialsakkunnig, tfn 0295 488 439, [email protected], inrikesministeriet
Harri Martikainen, utvecklingsdirektör, tfn 0295 488 512, [email protected], inrikesministeriet
(intervjuförfrågningar kan också skickas via SMS)