Beslut om sysselsättningsåtgärder som ska stärka statsfinanserna med minst 110 miljoner euro
Regeringen har förbundit sig till långsiktiga åtgärder för att höja sysselsättningsgraden. Fredagen den 11 februari 2022 fattade regeringen beslut om att fortsätta med sysselsättningsåtgärderna.
”Regeringen har förbundit sig till beslut genom vilka man uppskattas kunna sysselsätta 80 000 människor och höja sysselsättningsgraden till 75 procent före mitten av decenniet. De flesta av besluten har redan fattats, och det beslut som fattades i dag om de ytterligare sysselsättningsåtgärder som ska stärka de offentliga finanserna med 110 miljoner euro är en del av den här stora åtgärdshelheten för främjandet av sysselsättningen. Det har redan tidigare fattats beslut som stärker sysselsättningen med nästan 80 000 nya jobb”, berättar arbetsminister Tuula Haatainen.
Regeringen fattade samtidigt beslut som ska förbättra nivån på utbildning och kunnande, öka välbefinnandet hos arbetstagare och studerande samt undanröja flitfällorna för de som är överskuldsatta.
I regeringens politik är utgångspunkten att sysselsättningen och ekonomin ska stärkas på ett hållbart sätt. Under budgetförhandlingarna i höstas kom regeringen överens om att besluten om ytterligare sysselsättningsåtgärder för att stärka offentliga finanserna med 110 miljoner euro ska fattas före den 15 februari 2022.
Ändringarna i utkomstskyddet för arbetslösa, studiestödet och lönesubventionen stärker den offentliga ekonomin
Regeringen beslutade att införa en inkomstgräns för utkomsten för arbetslösa så att arbetslösas rätt till dagpenning bestäms enligt inkomsten i euro per månad i stället för det antal timmar man arbetat före arbetslösheten. Även halva månader räknas med i arbetsvillkoret. Dessutom blir den temporära höjningen på 50 procent för inkomstgränsen för studiestödet permanent. Syftet är att förbättra tillgången till kunnig arbetskraft och studerandes ekonomiska situation.
Bestämmelserna om arbetslösas frivilliga studier under tiden med utkomstskydd ändras så att de undantag gällande jobbsökning som hänför sig till den nordiska modellen slutar gälla från ingången av år 2023. De gällande undantagen för arbetslösas frivilliga studier kommer efter det att gälla endast de som saknar yrkesfärdigheter. Övriga som studerar frivilligt ska i regel omfattas av den normala skyldigheten att söka jobb. Kravet om att söka jobb kan lindras eller frångås enligt normala villkor på samma sätt som för övriga arbetssökande. Vid bedömningen av de lindrande omständigheterna ska man särskilt beakta möjligheten att slutföra studierna.
Utöver detta fattade regeringen även beslut om ändringar i lönesubventionslagstiftningen. Bestämmelserna om lönesubventioner uppdateras i enlighet med EU:s regler om statliga stöd, och den 100 procentiga användningen av lönesubventionen begränsas för de största samfunden som bedriver ekonomisk verksamhet. I och med ändringen omfattas nya mindre arbetsgivare av lönesubventionen. Ändringen träder i kraft i samband med reformen av lönesubventionslagstiftningen.
Alla de ovannämnda ändringarna träder i kraft i början av år 2023. Åtgärderna ska stärka den offentliga ekonomin med minst 110 miljoner euro och sysselsätta uppskattningsvis 5100 människor.
Satsningar på utbildning, kunnande och välbefinnande
Regeringen bestämde också att vidta ett flertal åtgärder för att utveckla arbetslivet och arbetsmarknaden. Man vill bland annat att arbetskraften ska matcha arbetsmarknadens behov bättre samt främja kontinuerligt lärande och stödja arbetsförmågan och möjligheterna att fortsätta arbeta.
Besluten gäller till exempel ändringen i bestämmelserna om fria månader i utsökningsbalken samt slopandet av medlingen om upphovsrättsersättningar när det gäller utkomstskyddet för arbetslösa. Dessutom utvidgar man arbetsskyddsmyndighetens anmälningsskyldighet för att effektivisera arbetet för att undanröja för låga löner och inleder revideringen av bestämmelserna om psykosocial belastning i arbetarskyddslagen.
För att främja ungas sysselsättning beslutade regeringen också att Ohjaamo-verksamheten ska bli permanent och att finansieringen till Studenternas hälsovårdsstiftelse ska ökas med 1 miljon euro för att främja högskolestuderandes välbefinnande.
Som helhet stärker besluten de offentliga finanserna med minst 110 miljoner euro.
* 15.2. ändring till materialet: beslutet på inkomstgränsen för studiestödet från 12,7 miljoner euro till 12,2 miljoner euro.
Ytterligare information:
Mikko Heinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7175
Jukka Mattila, finansråd, finansministeriet, tfn 02955 30409, (finansministeriets kalkyler)