Välbefinnande i arbetet och kompetens har ett samband med produktiviteten – lägesbilden för arbetslivet lägger grunden för en ny strategi för utveckling av arbetslivet
Välbefinnande i arbetet och kompetens gör det möjligt att öka produktiviteten på arbetsplatserna. Detta förutsätter strategisk ledning som integrerar välfärd, kompetens och samarbete som en väsentlig del av utvecklingen av affärsverksamheten. Här sammanfattas det huvudsakliga budskapet i en färsk rapport som sammanställer lägesbilden för arbetslivet.
För att sammanställa lägesbilden användes statistik, forskning och andra informationskällor som beskriver nuläget för produktiviteten, välbefinnandet och det kontinuerliga lärandet i arbetet. Sammanställningen ger en god grund när arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet gemensamt med arbetsmarknadsorganisationerna börjar utarbeta en strategi för att utveckla arbetslivet. Strategin sträcker sig till 2030-talet.
”För att skapa ett så bra arbetsliv som möjligt i framtiden behövs en gemensam förståelse av de långsiktiga målen och metoderna för att utveckla arbetslivet och att man förbinder sig till målen. Detta är vårt mål när vi på hösten utifrån forskningsrön inleder en gemensam trepartsdiskussion om den nya arbetslivsstrategin”, säger arbetsminister Arto Satonen.
”Många indikatorer visar att hälsan hos personer i arbetsför ålder har förbättrats på lång sikt. Det är emellertid vanligt att arbetet upplevs som psykiskt belastande. I synnerhet sjukfrånvaro som beror på den mentala hälsan har blivit vanligare bland personer under 35 år. Vi måste vända denna trend”, säger socialförsäkringsminister Sanni Grahn-Laasonen.
Forskningsdata preciserar bilden av produktiviteten
Trots att arbetslivskvaliteten har blivit bättre i genomsnitt, finns det för få företag i Finland som går i främsta ledet när det gäller hög produktivitet. Utgångspunkterna för en lyckad innovationsverksamhet är ledning som stärker lärandekulturen, omfattande delaktighet bland personalen, samarbetsnätverk med forskningsorganisationer samt utnyttjande av digitalisering. Dessutom behövs investeringar i forskning och utveckling.
Det råder inga tvivel om humankapitalets betydelse som den viktigaste källan till ekonomisk tillväxt. Därför är det oroväckande att kompetensutvecklingen inte längre har stärkts i arbetslivet under de senaste åren. Finländska vuxnas kunskaper är av toppklass internationellt sett, men på grund av pensionering försvinner kompetens från arbetsmarknaden. Samtidigt har utbildningsnivån för unga som kommer in i arbetslivet halkat efter och kompetensen har blivit sämre. IKT-investeringarna i Finland släpar efter jämförelseländerna, även om investeringarna har stor betydelse för produktiviteten.
I en välmående arbetsgemenskap upplever arbetstagarna att arbetet är lockande och de lär sig nya saker
Enligt många indikatorer har hälsan hos befolkningen i arbetsför ålder förbättrats på lång sikt. Finländarna upplever sitt arbete som betydelsefullt. En stämning präglad av förtroende samt upplevelsen av rättvisa och likabehandling på arbetsplatserna har blivit starkare. Å andra sidan är det vanligt att arbetet upplevs som psykiskt tungt och vanligt med utbrändhet.
Individens välbefinnande i arbetet och i samhället främjas av att personen är delaktig i arbetslivet och av möjligheterna att påverka, samarbeta och lära sig.
Mer information:
Maija Lyly-Yrjänäinen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7297
Antti Närhinen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 002
Liisa Hakala, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 566
Kalle Lautala, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 751