Nationell riskbedömning kartlägger eventuella risker och stöder beredskapen
Inrikesministeriet har publicerat en uppdaterad version av den nationella riskbedömningen. Den föregående riskbedömningen publicerades 2018. Därefter har det skett flera förändringar i Finlands omvärld. Målet för den nationella riskbedömningen är att förutse händelser som plötsligt kan drabba Finland, som påverkar samhällets vitala funktioner och som kräver att myndigheterna agerar på ett sätt som avviker från det normala eller att de ber om hjälp från andra länder.
I den nationella riskbedömningen beskrivs förändringarna i Finlands omvärld och hur de påverkar eventuella nationella hot och störningar av olika slag. Sådana risker är till exempel informationspåverkan, användning av militära maktmedel, störningar i energiförsörjningen och hot som hänför sig till hälsosäkerheten.
− Utarbetandet av en nationell riskbedömning hör till det normala beredskapsarbetet som går ut på att försöka identifiera eventuella risker och förutse deras konsekvenser för samhället. Ju mer medvetna vi är om olika risker, beroendeförhållanden mellan olika funktioner och möjligheten av att störningarna kumuleras, desto bättre kan vi förbereda oss på dem, säger Jussi Korhonen, direktör vid enheten för civil beredskap.
Bakom riskbedömningen ligger EU:s civilskyddsmekanism, som förpliktar alla EU-länder att utveckla sina riskbedömningar och regelbundet rapportera om dem till kommissionen.
De utrikes- och säkerhetspolitiska förändringarna och globala utmaningarna leder till omvärldsförändringar
En central ändring jämfört med riskbedömningen för 2018 är att beskrivningen och bedömningen av omvärlden och riskerna har uppdaterats. Förändringarna i omvärlden avspeglas direkt i Finlands internationella ställning och befolkningens välfärd och säkerhet.
De utrikes- och säkerhetspolitiska förändringarna, särskilt Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har destabiliserat Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska ställning. Klimatförändringarna, digitaliseringen av samhället, hybridpåverkan samt värde- och produktionskedjorna, som har bildat nätverk, är andra exempel på utvecklingsförlopp och fenomen i omvärlden för hot och störningssituationer.
Den nationella riskbedömningen omfattar sammanlagt 21 nationellt betydande hotmodeller och störningssituationer som har bedömts ha konsekvenser för samhällets vitala funktioner. För varje risk bedöms till exempel hur den kan realiseras, vilka som är riskobjekten och vilka följder risken kan ha. De risker som behandlas är i huvudsak desamma som i den föregående rapporten.
Riskbedömningen stöder beredskapen, regionala riskbedömningar kompletterar den nationella bedömningen
Syftet med den nationella riskbedömningen är att stödja beredskapen i olika organisationer. Riskbedömningen är inte en uttömmande förteckning över olika risker och innehåller inte någon beskrivning av beredskapsåtgärderna eller hanteringen av riskerna. Varje aktör bör i sin egen beredskap analysera riskerna mer ingående i förhållande till sitt ansvarsområde och sina uppgifter.
Regionala riskbedömningar utarbetas som en separat process på regional nivå och de avses bli klara i mars 2023. De regionala riskbedömningarna kompletterar den nationella riskbedömningen och ger en mer detaljerad bild av eventuella risker och beredskapsbehov i regionerna.
Den riskbedömning som nu blivit klar har beretts i brett samarbete med olika organisationer under 2022–2023. Riskbedömningen har en koppling till den nationella beredskapen och lägger grunden för den beredskap som avses i säkerhetsstrategin för samhället.
Ytterligare information:
Jussi Korhonen, direktör, civil beredskap, tfn 0295 488 289, [email protected]
Anni Kurunsaari, specialsakkunnig, tfn 0295 488 673, [email protected]