Kanslichef Ritva Viljanen: Hattalsbrott sprider sig på nätet

- Hatbrott riktas genom en individ mot hela den grupp som individen representerar, och påföljderna av brottet når därför längre än endast individen. Det är ofta frågan om brottslighet som en s.k. vanlig människa riktar mot en annan vanlig människa. Eftersom orsaken till att man blir offer för ett brott är någon av ens personliga egenskaper, t.ex. handikapp, etnisk bakgrund eller sexuell läggning, går det inte att skydda sig mot brott, sade Viljanen i dag söndagen den 17 maj i ett internationellt evenemang mot homofobi i Helsingfors.

- Hatbrott är alltid kulturbundna. Den nationella lagstiftning som rör hatbrott berättar om samhällets värderingar som man vill skydda. Det är dags att tänka på om även Finlands lagstiftning borde fastställa hatbrott som en egen form av brottslighet. Vår aktuella lagstiftning gör det inte och fenomenets omfattning uppföljs inte systematiskt. Endast för rasistiska brott genomförs uppföljning. Ett rasistiskt motiv för ett brott utgör även en straffskärpningsgrund, sade Viljanen.

Enligt Viljanen kan Finland inte ha någon annan utgångspunkt än den att människan har rätt att alltid bli behandlad jämlikt oavsett sexuell läggning. De grundläggande och mänskliga rättigheterna ska inte bara respekteras i festtal. Ett oroväckande fenomen är enligt Viljanen den offentliga debatten som tillåter olikvärdig behandling av människor.

- Homokulturen får inte i dagens Finland bara vara fråga om överlevnad och hot om diskriminering, utan ska den ska ingå i en jämlik samhällelig kultur som respekterar de grundläggande rättigheterna, betonade Viljanen.

Statistikföringen av hatbrott utvecklas

Inrikesministeriet startar i år arbetet med den första statistiska publikationen om hatbrott. Först hämtar man rasistiska brott från polisens datasystem och sedan övriga hatbrott, när begreppsdefinitionen är klar. Målet är att i fortsättningen samla in uppgifterna årligen.

Det rör sig inte om ett egentligt forskningsprojekt, utan om utveckling av statistiken om hatbrott. Avsikten är att under utvecklingsarbetets gång även börja utveckla polisens brottsanmälningssystem (Patja) så att det bättre motsvarar klassificeringen av rasistiska och övriga hatbrott.

- I slutet av projektet ordnas ett seminarium där man kan diskutera utvecklingsarbetets resultat och eventuella andra reformer med de personer som utför det praktiska arbetet, sade Viljanen.

Utvecklingen av rasistiska brott har följts upp vid Polisyrkeshögskolan och inrikesministeriets polisavdelning i ca tio års tid. Uppföljningen har byggt på brottsanmälningsuppgifter. När polisen mottar en brottsanmälan klassificeras den enligt vissa grunder. En av dessa grunder är rasism. Begreppet rasistiskt brott är snävare än begreppet hatbrott.

Enligt Viljanen är syftet med det pågående projektet att utveckla statistikföringen och uppföljningen av den finländska rasistiska brottsligheten till en mer omfattande uppföljning av hatbrott. En viktig del av utvecklingen av nya rutiner är att hitta och testa de rätta sökorden.

- Liknande system används åtminstone i Sverige och Storbritannien. Projektgruppen har bekantat sig med de rutiner som används i Sverige. I Sverige används totalt 265 sökord.

Enligt Viljanen är det viktigt att man håller ordlistan à jour och uppdaterar den efter behov så att den följer samhället och dess fenomen. Om man märker flera hatmotiv i brottsanmälningarna väljer man att registrera det motiv som tydligast framträder ur anmälan.

Sedan 2008 har inrikesministeriet haft ansvar för samordningsuppgifter som rör likabehandlings- och diskrimineringsfrågor. Hit hör bl.a. styrning och främjande av likabehandlingsplaner, verkställande av ett uppföljningssystem för diskriminering och samarbete med Europeiska unionens kommission och andra medlemsstater för att bekämpa diskriminering och främja likabehandling.

Närmare information: kanslichef Ritva Viljanen, (09) 1604 2803