Reformen av migrationsförvaltningens personuppgiftslagstiftning framskrider
Avsikten är att koncentrera de bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter i migrationsförvaltningen i en ny lag. Regeringens proposition med förslag till lag om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen och till vissa lagar som har samband med den lämnades till riksdagen den 12 september.
Lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen ska ersätta den över 20 år gamla lagen om utlänningsregistret och komplettera EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen och dataskyddslagen avseende brottmål samt informationshanteringslagen. Bestämmelserna om behandling av personuppgifter ska göras tydligare med tanke på både lagtillämparna och tryggandet av de registrerades rättigheter.
Målet är att se till att kravet i grundlagen enligt vilket bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag uppfylls på ett ändamålsenligt sätt i migrationsförvaltningen. Lagen om utlänningsregistret, som stiftades 1998, möter inte som den är nu de krav som t.ex. digitaliseringen ställer. Den nya lagens tillämpningsområde ska inte vara bundet till register eller informationssystem utan i enlighet med nuvarande riktlinjer till de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas.
Den föreslagna lagen möjliggör också att Migrationsverket under vissa förutsättningar ska kunna fatta automatiserade beslut. Det automatiserade beslutsfattandet ska främja den registrerades rätt att få sitt ärende behandlat utan obefogat dröjsmål: rutinavgöranden kan göras smidigare och personalens arbetsinsats riktas till uppgifter där också mänsklig medverkan behövs.
Automatiserade beslut kan fattas endast när ärendet enligt förvaltningslagen får avgöras utan att en part hörs. Detta kan vara fallet t.ex. när en parts yrkande godkänns eller när ansökan förfaller på grund av att begärda tilläggsuppgifter inte har lämnats in i tid. När det exempelvis gäller uppehållstillstånd för arbetstagare, påskyndar det automatiserade beslutsfattandet beviljandet av tillstånd. Också i samband med det automatiserade beslutsfattandet säkerställs att kraven på god förvaltning, rättsskydd och tjänsteansvar uppfylls. När det gäller behandlingen av asylansökningar eller andra ärenden som kräver att sökanden hörs, kan automatisering inte tillämpas.
Klarhet samt stöd för rättsskyddet genom att koncentrera bestämmelserna
Under den föregående regeringsperioden lämnades till riksdagen en regeringsproposition med förslag till lag om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen (RP 224/2018 rd) som dock förföll när riksmötet avslutades. Den aktuella regeringspropositionen grundar sig på den tidigare propositionen, men den har uppdaterats bl.a. utifrån de observationer som framkommit i behandlingen i riksdagens utskott.
När den proposition som lämnats nu bereddes, ordnades det en remissbehandling under vilken sådana myndigheter och experter som är viktiga med tanke på projektet hördes. När den tidigare propositionen bereddes, ordnades det en omfattande remissbehandling. Då ansåg flera remissinstanser att det med tanke på tydligheten av bestämmelserna och den registrerades rättsskydd är värt att understöda koncentreringen av de bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter i migrationsförvaltningen.
Lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen ska gälla Migrationsverket, förläggningarna och förvarsenheterna samt polisen, Gränsbevakningsväsendet, utrikesförvaltningen, arbets- och näringsbyråer och närings-, trafik- och miljöcentraler när dessa är så kallade migrationsmyndigheter.
Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Polisens och Gränsbevakningsväsendets reviderade personuppgiftslagar trädde i kraft den 1 juni 2019. Alla personuppgiftslagar inom inrikesministeriets förvaltningsområde har beretts i nära samarbete med varandra.
Ytterligare information:
Tuuli Tuunanen, specialsakkunnig, tfn 0295 488 658, [email protected]