Ministrarna Räsänen och Kiuru: Läroanstalterna har en betydande roll när det gäller att identifiera och ingripa i begynnande radikalisering

Inrikesministeriet och undervisnings- och kulturministeriet informerar

Våldsamma extrema idéer och tecken som tyder på dessa ses på gymnasier och yrkesskolor, men det är fråga om enskilda fall. Tecken som tyder på våldsamma extrema idéer syns oftast i elevernas attityder i form av hat och intolerans som baserar sig på deras idévärld. Detta framgår av den lägesrapport om våldsam extremism som inrikesministeriet publicerat.

- De unga tillbringar en stor del av sin tid i skolan, och därför har skolan en betydande roll i synnerhet när det gäller att i ett tidigt skede identifiera extrema idéer och radikalisering. Med tanke på förebyggande av våldsamma gärningar är det viktigt att samarbetsstrukturerna är i skick på lokal nivå och att informationsutbytet mellan myndigheterna fungerar. Det är framför allt fråga om de ungas välfärd. Om var och en mår bra, är det inte så lätt att finna orsaker till att gå med i extremiströrelser, säger inrikesminister Päivi Räsänen.

- Våldsamma extrema idéer och tecken som tyder på dessa är oroande signaler. När det gäller extrema idéer anser jag att det även i större omfattning är fråga om ungas illamående och känsla av otrygghet, vilket syns utåt som extrem, även våldsam verksamhet. Det är viktigt att man i samband med de åtgärder för tidigt ingripande som vidtas vid läroanstalterna i tillräckligt god tid beaktar också de tecken som tyder på extrema idéer. Den nya lagen om elev- och studerandevård som trädde i kraft den 1 augusti 2014 ger läroanstalterna goda förutsättningar för detta. Också i lärarnas kompletterande utbildning bör man bättre än förr beakta hur de tecken som tyder på extrema idéer identifieras och hur man reagerar på dem, konstaterar undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru.

Lärarna vill ha mer aktuell information om extremiströrelser

Lägesrapportens uppgifter samlades in genom att skicka ut en enkät till läroanstalter i de 16 största städerna. I varje stad riktades enkäten till två yrkesskolor och två gymnasier, och i varje skola ombeddes rektorn och två åmneslärare svara på enkäten. Enkäten genomfördes i början av 2015. Målet med enkäten var att få mer information för att effektivisera förebyggandet av våldsamma extrema idéer i ett tidigt skede.

Extrema idéer leder också till psykiskt eller fysiskt våld som 19 procent av lärarna hade observerat. Det fysiska våldet yttrar sig oftast i form av knuffar, slag, sparkar eller strypning. Det psykiska våldet är vanligare än det fysiska och tar sig uttryck i glåpord, nätmobbning, hotelser eller spridande av falska påståenden.

Var fjärde lärare som svarade på enkäten hade hos studerande sett sådana oroväckande förändringar som eventuellt kunde tyda på radikalisering. Enkäten visar att det finns skillnader mellan gymnasier och yrkesskolor. Attityder som idealiserar våld eller orsakar rädsla och fysiskt våld har observerats oftare i yrkesskolor. Att identifiera våldsamma extrema idéer och att tolka deras betydelse är ofta svårt, och detta kan leda till att man inte ingriper i frågan eller att man ingriper för sent. Lärarna vill ha mer aktuell information om extremiströrelser både på lokal och på riksomfattande nivå samt bättre informationsutbyte mellan myndigheter.

Läs lägesrapporten (på finska) på adressen: www.intermin.fi/inresakerheten

Ytterligare information: Tarja Mankkinen, chef för sekretariatet för den inre säkerheten, 029 548 8370, Iina Mattila, minister Räsänens specialmedarbetare, 0295 418 806, Mikko Koskinen, minister Kiurus specialmedarbetare, 0295 330 132