En del representanter för trossamfunden är oroade över säkerheten i religiösa lokaler
Inrikesministeriet har publicerat en rapport som samlar de säkerhetshot i anslutning till religiösa lokaler som olika trossamfund lyft fram. Rapporten innehåller också förslag till förbättring av säkerheten i lokalerna.
De omständigheter och den oro som gäller säkerheten i religiösa samfunds lokaler har under de senaste åren lyfts fram internationellt på grund av terrorattacker mot sådana lokaler. I Finland har hotet lyfts fram åtminstone i skyddspolisens årsberättelse.
Inrikesministeriet tillsatte den 20 juli 2020 en arbetsgrupp med uppgift att utreda säkerhetshot mot religiösa samfunds lokaler. Kartläggningen genomfördes genom en webbenkät som riktades till alla religiösa samfund i Finland. Sammanlagt 309 personer besvarade enkäten.
Av svaren framgår att cirka tre fjärdedelar av respondenterna (74 %) upplever sin religiösa lokal som trygg.
– Skillnaderna mellan olika religiösa grupper måste dock beaktas. Nästan 93 procent av de kristna respondenterna kände sig trygga i närheten av kyrkan och sina religiösa lokaler. Av de muslimska respondenterna kände dock endast 69 procent och av de judiska respondenterna endast en tredjedel sig trygga i närheten av de religiösa lokalerna, berättar Tarja Mankkinen, arbetsgruppens ordförande och utvecklingschef vid inrikesministeriet.
Enligt respondenterna påverkades trygghetskänslan bland annat av störande personer eller annat störande beteende i närheten av den religiösa lokalen, bristfälliga trafikarrangemang, dålig belysning eller ingen belysning utanför lokalen samt av skadegörelse på lokalen, till exempel nedklottring av väggar eller annan nedsmutsning.
En del av representanterna för trossamfunden nämnde att deras trygghetskänsla har försämrats eftersom de har upplevt fördomar, rädsla, hot och olika slags hatretorik.
– Nästan hälften av respondenterna upplevde att hatinlägg på nätet påverkar deras trygghetskänsla. Hälften av respondenterna lyfte också fram att de på grund av hatinläggen på nätet inte längre besöker sitt trossamfunds lokaler lika ofta som tidigare, berättar Mankkinen.
Enkäten visade också att var femte respondent har utsatts för våld eller hot om våld i närheten av eller inne i sin religiösa lokal. I synnerhet representanter för judiska samfund, 40 procent av respondenterna, har utsatts för våld.
Religiösa samfund behöver tydliga säkerhetsplaner
I enkäten kartlades också hur säkerheten i religiösa samfunds lokaler kan förbättras.
– Användarna av lokalerna önskade att samfunden skulle ha tydliga säkerhetsplaner, krisplaner och räddningsplaner. Det önskades också utbildning i säkerhetsfrågor, berättar Mankkinen.
– Dessutom upplevde respondenterna att säkerheten i lokalerna kunde förbättras bland annat genom kameraövervakning, vakter eller dörrvakter eller genom att man låser dörrarna, undviker att vara ensam, skapar tydliga säkerhetsanvisningar och utrymningsvägar samt rapporterar om och ingriper i otrygga situationer, säger Mankkinen.
Resultaten av enkäten har analyserats av Jana Turk, doktorand vid Helsingfors universitet. Analysen är statistiskt omfattande för de kristna och islamiska samfunden, men inte för det judiska samfundet eftersom svarsprocenten för det judiska samfundet inte var tillräckligt hög.
Ytterligare information:
Tarja Mankkinen, utvecklingschef, tfn 0295 488 370, [email protected]