En utredning om verkställigheten av polisens personuppgiftslag har lämnats till riksdagen

Lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet trädde i kraft den 1 juni 2019. Den nya lagen har nu tillämpats i knappt tre år. Vid inrikesministeriet har det gjorts en utredning om verkställigheten av polisens personuppgiftslagstiftning när det gäller Polisstyrelsen och polisförvaltningen under den samt skyddspolisen. Utredningen överlämnades till riksdagen den 31 januari 2022.

I samband med reformen av polisens personuppgiftslag förutsatte riksdagen att regeringen följer och utvärderar verkställigheten av den nya lagstiftningen och gör en utredning om den till förvaltningsutskottet.

Lagreformen anses i huvudsak vara lyckad

Ett av syftena med reformen av polisens personuppgiftslag var att förtydliga och förenkla lagens komplicerade struktur. Utifrån remissvaren kan reformen i huvudsak anses vara lyckad. Den nya lagstiftningen anses vara tydligare och fungera bättre än tidigare. 

Exempelvis övergången från en reglering som utgår från behandlingen av personuppgifter i olika system till en reglering som grundar sig på användningsändamål anses i huvudsak vara en lösning som fungerar och är flexiblare än hittills. Tidigare var behandlingen av personuppgifter kopplad till de informationssystem som används medan regleringen för närvarande grundar sig på det ändamål för vilket personuppgifterna används. Även centraliseringen av registerföringen till Polisstyrelsen har visat sig vara en lyckad lösning.

Lagstiftningshelheten är dock inte till alla delar helt tydlig. För de myndigheter som tillämpar lagen är det en utmaning att behandlingen av personuppgifter i polisens verksamhet delvis omfattas av den allmänna dataskyddsförordningen och delvis av dataskyddslagen avseende brottmål. Vid behandlingen av personuppgifter i polisens verksamhet ska man utöver dataskyddslagstiftningen också beakta bland annat kraven i bestämmelserna om befogenheter, offentlighetslagen, informationshanteringslagen samt i den nationella speciallagstiftningen och EU-rättsakterna. Den som tillämpar lagen måste alltså behärska en omfattande lagstiftningshelhet.

I yttranden om utredningen framfördes det dessutom att det trots reformen av dataskyddslagstiftningen  fortfarande förekommer problem när det gäller informationsutbytet mellan myndigheterna. Inrikesministeriet anser att det med tanke på myndigheternas verksamhetsförutsättningar är viktigt att kontinuerligt utvärdera både polisens personuppgiftslag och annan reglering om informationsutbyte.

Koncentrering av bestämmelserna om skyddspolisen underlättar tillämpningen av lagen

I fråga om skyddspolisen gäller utredningen 7 kap. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Den strukturella lösningen i den nya lagen, där bestämmelserna om skyddspolisen i huvudsak har koncentrerats till 7 kap., är tydligare än tidigare med tanke på tillämpningen av lagen. Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas endast vid skyddspolisen, vilket stöder en enhetlig tillämpningspraxis och är tydligt med tanke på ansvaren.

Skyddspolisens rätt att lämna ut och få personuppgifter förblev i stort sett oförändrad. Regleringen reviderades så att det föreskrivs om utlämnandet av uppgifter mellan skyddspolisen och den övriga polisen. Lösningen har ansetts förtydliga ansvaren.

De registrerade har inte rätt till insyn i de personuppgifter som behandlas av skyddspolisen. Begäran om att kontrollera att personuppgifterna och behandlingen av dem är laglig kan lämnas till dataombudsmannen eller till polisen i enlighet med polisens personuppgiftslag. En begäran som lämnats till polisen ska sändas till dataombudsmannen. Denna rätt att kontrollera lagenligheten är viktig med tanke på den registrerades rättigheter. 

Enligt dataombudsmannens yttrande har de registrerades kontakter med dataombudsmannens byrå inte ändrats nämnvärt i och med att den nya lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet trädde i kraft.

Bakom reformen av polisens personuppgiftslag ligger EU:s dataskyddsreform

Den omfattande totalreformen av polisens personuppgiftslag var en del av översynen av den nationella dataskyddslagstiftningen i anslutning till EU:s dataskyddsreform. I samband med översynen reviderades också flera andra myndigheters personuppgiftslagar. Syftet med reformen var att få polisens personuppgiftslag att motsvara de behov i fråga om behandling av personuppgifter och dataskydd som följer av ändringarna i omvärlden och polislagstiftningen.

När utredningen överlämnas har både den nya allmänna dataskyddslagstiftningen och polisens nya personuppgiftslag tillämpats en relativt kort tid. Utredningen beskriver verkställigheten av lagen utifrån erfarenheterna hittills. Under beredningen av utredningen upptäcktes det inte några sådana brister i de nya bestämmelserna som skulle kräva omedelbara ändringar i lagstiftningen.

Inrikesministeriet följer även i fortsättningen regelbundet hur lagstiftningen fungerar, vilka avgöranden de högsta laglighetsövervakarna träffar och hur den nationella och europeiska rättspraxisen utvecklas samt bedömer vilka ändringsbehov i lagstiftningen som dessa eventuellt medför.

Ytterligare information

Suvi Pato-Oja, specialsakkunnig, tfn 0295 488 379, [email protected] (om Polisstyrelsen och polisförvaltningen under den)
Johanna Hakala, regeringsråd, tfn 0295 488 452, [email protected] (om skyddspolisen)