Finansieringen av inrikesministeriets förvaltningsområde står inför stora utmaningar

Inrikesministeriet föreslår ett anslag på sammanlagt 1,692 miljarder euro för sitt förvaltningsområde i statsbudgeten för 2022. Anslaget är 115,7 miljoner euro större än i den ordinarie budgeten för 2021. I inrikesministeriets budgetförslag för 2022 betonas tillägg som är nödvändiga för att trygga den grundläggande verksamheten inom förvaltningsområdet. Tilläggen är exceptionellt stora på grund av det mycket knappa rambeslutet för 2022–2025. Diskussionerna om resursläget i synnerhet för polisen och Migrationsverket fortsätter i förhandlingar mellan ministerierna.

Kraftiga anpassningsåtgärder hotar polisen 2022

Polisen befinner sig i en situation där anslaget enligt budgetramen för 2022 inte räcker till för att upprätthålla den nuvarande nivån på verksamheten. Utan en betydande anslagsökning i budgeten för 2022 blir polisen tvungen att anpassa sin verksamhet för att hålla utgifterna inom utgiftsramen. Personalutgifter utgör 70 procent av polisens utgifter, och därför bör behövliga minskningar inriktas på personalen.

Polisen behöver permanent tilläggsfinansiering till ett belopp av cirka 35 miljoner euro 2022 och cirka 50 miljoner euro per år därefter.

En snabbare tillståndsbehandling inom migrationsförvaltningen förutsätter tilläggsfinansiering

Inrikesministeriet föreslår ett betydande tillägg (13,3 miljoner euro) för Migrationsverket i syfte att trygga den grundläggande verksamheten. Utan tillägget kommer antalet anställda vid Migrationsverket att minska kraftigt i en situation där det har ställts betydande mål och förväntningar för ämbetsverkets verksamhet och utvecklingen av den.

För Migrationsverket föreslås dessutom ett anslag för utveckling av informationssystemen och deras interoperabilitet (det så kallade IO-projektet).

Gränsbevakningsväsendets gamla spaningsflygplan måste ersättas med nya

För Gränsbevakningsväsendets investeringar föreslås ett anslag på 60 miljoner euro för anskaffning av två nya spaningsflygplan i enlighet med regeringsprogrammet. De två nuvarande Dornier-spaningsflygplanen har skaffats på 1990-talet och har tjänstgjort i 30 år 2025. Om spaningsflygplanen inte ersätts med nya har Finland i fortsättningen inte sådana kapaciteter som är nödvändiga med tanke på den operativa verksamheten inom gränskontroll, sjöräddning, miljötillsyn och övervakning av Finlands territoriella integritet.

Under investeringsmomentet föreslås också ett tillägg på 5 miljoner euro för att anslaget ska kunna höjas till en nivå som motsvarar behovet. Den grundläggande ramen för momentet har legat på cirka 5 miljoner euro i 12 års tid. Samtidigt har den årliga höjningen av kostnadsnivån varit i genomsnitt 3–4 procent.

Nödvändigt att utbilda fler räddare och trygga nödcentralsverksamheten

Under detta årtionde behövs det inom räddningsväsendet ungefär 1 000 nya räddare på grund av ändringar i beredskapen och för att uppnå den lagstadgade nivån på aktionsberedskap. Med hänsyn till detta är det nödvändigt att öka antalet utbildningsplatser. För planeringen och tilläggsutbildningen föreslås sammanlagt 3,9 miljoner euro för 2022.

För beredskap inför omfattande störningssituationer såsom skogsbranden i Kalajoki föreslås tilläggsanslag för att stärka den riksomfattande styrningen och utvecklingen av räddningsväsendet.

För Nödcentralsverket föreslås anslag för att öka antalet anställda och för utgifterna för nödcentralsdatasystemet.

Ytterligare information:
Kati Korpi, ekonomi- och planeringsdirektör, tfn 0295 488 513
Heikki Sairanen, minister Ohisalos specialmedarbetare, tfn 050 456 4662