Inrikesministrarna diskuterar utvecklingen av kontrollen av de yttre gränserna och konsekvenserna av externa konflikter för EU

EU-ländernas inrikesministrar sammanträder i rådet för rättsliga och inrikes frågor i Luxemburg den 10 oktober. Ministrarna diskuterar bland annat konsekvenserna av externa konflikter för EU och utvecklingen av kontrollen av de yttre gränserna. Finland företräds vid mötet av kommunikations- och inrikesminister Lulu Ranne.

Inrikesministrarna diskuterar det övergripande läget i Schengenområdet och genomförandet av prioriteringarna i Schengenrådets årliga cykel 2024–2025. Syftet är särskilt att diskutera hur man kan öka motståndskraften vid kontrollen av de yttre gränserna. 

– Finland stöder åtgärder som konkret utvecklar och främjar Schengenområdets funktion och säkerhet i en föränderlig säkerhetsmiljö. Vi anser att Frontex funktionsförmåga och mandat skulle kunna utvecklas mer. Det är viktigt att EU-länderna flexibelt kan utnyttja Frontex stående styrka till exempel i situationer med omfattande flyktinginvandring, säger minister Ranne.

– Finlands östgräns är också EU:s och Natos längsta yttre gräns mot Ryssland och därmed oerhört viktig för hela Europa, tillägger hon.

Ministrarna diskuterar också konflikten i Mellanöstern och läget i Ukraina

Vid sitt möte diskuterar ministrarna också vilka konsekvenser externa pågående konflikter har för EU. Enligt den terrorhotbedömning som EU offentliggör halvårsvis har den pågående konflikten i Mellanöstern ökat hotet mot EU:s inre säkerhet.

– Konsekvenserna av de konflikter som pågår utanför EU för Finlands nationella och inre säkerhet bedöms och utvärderas kontinuerligt. Vi måste vara beredda på att Europa utsätts för ett migrationstryck som kan påverka vår inre säkerhet. Finland är vaksamt och samarbetar intensivt för att avvärja hot mot Finland både internationellt och nationellt, säger minister Ranne.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har pågått redan i två och ett halvt år. Rysslands anfallskrig riktar sig mot Ukraina, men samtidigt är det en attack mot hela den europeiska säkerhetsordningen.

– Vi fortsätter att stödja Ukraina såväl politiskt, ekonomiskt som militärt så länge läget kräver. Vi vill också öka det civila materialbiståndet. Vintern närmar sig och behovet av bistånd ökar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Ukraina förutom kanoner behöver även soppkanoner, säger hon.

EU:s återvändandepolitik måste effektiviseras

Dessutom fortsätter inrikesministrarna diskussionen om effektivisering av EU:s återvändandepolitik. Avsikten är att fokusera på säkerhetsaspekterna i samband med återsändanden, de externa aspekterna (samarbetet med tredjeländer) och utvecklingen av relevant EU-lagstiftning.

Mer information:
Laura Yli-Vakkuri, överdirektör, tfn 040 720 22 16, [email protected]