Svart ekonomi vanling i restaurangbranschen
Var femte euro i restaurangbranschen rör sig i den ekonomiska gråzonen utanför bokföringen. Det rör sig om försäljning som inte bokförs, svart lön eller dolda företagarinkomster. Svart ekonomi innebär en konkurrensnackdel för ärliga företagare och en förslust på ca 370 miljoner euro årligen för samhället. Svart ekonomi är en delorsak till att lönsamheten i branschen försvagats och en del företag tvingats stänga. Enligt en enkät som genomfördes bland företagare inom restaurang- och turismbranschen år 2009 ansåg över hälften att den förvrängda konkurrensen orsakad av svart ekomnomi är betydande eller mycket betydande.
Lägesbilden över brottslighet som riktar sig mot och utnyttjar företag har nyligen färdigställts. Den innehåller en tillförlitlig och täckande bild av den brottslighet som riktar sig mot och utnyttjar restaurangbranschen. Lägesbilden innehåller också många sätt att bekämpa hoten.
Enligt lägesbilden förekommer svart ekonomi i synnerhet i snabbmatsrestauranger som pizza- och kebabrestauranger, ställen som säljer mellanöl, små restauranger och pubar. Lägesbilden avslöjar att ofta förekommande oklara konkurser och "engångsföretag" har blivit vanligare i restaurangbranschen. Utbytet bland företagen är stort. Till exempel av de företag som avslutade sin första räkenskapsperiod år 2006 var endast ca 40 procent verksamma i slutet av 2010.
Under de senaste åren har man kunnat skönja enny typ av ekonomisk gråzon, där det är vanligt att personalen är underbetald och produkterna säljs till mycket lågt pris. Ofta har varken arbetstagaren eller arbetsgivaren kännedom om de lagstadgade arbetsvillkoren i Finland.
Svartjobb, olalglig invandring, ockerliknande diskriminering i arbetslivet och risken för människohandel hör ofta ihop. Åren 2004-2010 fick polisen kännedom om totalt 125 brott som rörde diskriminering i arbetslivet i 87 olika fall. År 2010 fick polisen kännedom om tretton fall av människohandel, vilket är mer än någonsin tidigare.
Restaurangvåld den vanligaste formen av våld bland män och den nästvanligaste bland kvinnor
Mängden restaurangvåld har hållits på samma nivå - till och med minskat en aning - i Finland under 2000-talet. Restaurangvåld är den vanligaste formen av våld bland män och den nästvanligaste bland kvinnor. Följderna av våld som inträffar i restauranger är ofta ganska lindriga och våldet anmäls inte alltid till polisen.
Våld i restauranger kan inträffa mellan kunder eller rikta sig mot personalen. Förutom traditionella konfliktsituationer kan bakgrunden till våldet ligga i rasistiska drag i mötet mellan olika kulturer. Trotsigt beteende har ökat under de senaste åren. Det är ofta fråga om händelser som orsakas av samma osociala personer eller ungdomsgäng. Även organiserade kriminella grupper har orsakat våld i restauranger och i närheten av dem.
Ett växande problem i restaurangbranschen är beställda bedrägerier, som utförs på nya sätt och som även kan innehålla identitetsbedrägerier och valutaväxlings- och kreditkortsbedrägerier av olika slag.
Lägesbilden över brottslighet som riktar sig mot och utnyttjar företag publiceras två gånger om året
Nationella samarbetsgruppen för företagssäkerhet publicerar en lägesbild över brottslighet som riktar sig mot och utnyttjar företag två gånger om året. Lägesbilden är offentlig och avsikten med den är att öka företagens medvetenhet om aktuella risker och möjligheterna att förebygga brott.
Lägesbilden kan läsas (på finska) på adressen www.intermin.fi/sisainenturvallisuusLinkki toiselle sivustolle
Nationella samarbetsgruppen för företagssäkerhet har roterande ordförandeskap. Ordförande under perioden 2010-2011 är inrikesministeriets kanslichef Ritva Viljanen.
Under inrikesministeriets ordförandeskap är de centrala målen att genomföra de projekt som man kommit överens om inom programmet för den inre säkerheten och som förbättrar företagssäkerheten, utreda invandrarnas ställning i frågor som är centrala för företagssäkerheten, främja en trygg turism och förbättra säkerheten i center med flera aktörer.
Närmare information: kanslichef Ritva Viljanen, inrikesministeriet, 071878 8203, specialforskare Tuija Hietaniemi, Centralkriminalpolisen, 071 878 6675, chefen för sekretariatet för den inre säkerheten Tarja Mankkinen, inrikesministeriet, 071878 8370