Tilläggsfinansiering på 12 miljoner euro för bekämpning av terrorism

Vid budgetmanglingen den 31 augusti beslutade regeringen att för nästa år anvisa en tilläggsfinansiering på 12 miljoner euro för beredskap för och förebyggande av terrorism inom inrikesministeriets förvaltningsområde.

Under regeringsperioden har man under ledning av inrikesministeriet redan vidtagit flera åtgärder som förbättrar säkerheten i Finland, och regeringen effektiviserar ytterligare verksamheten mot terrorism. Målet för åtgärdsprogrammet för bekämpning av terrorism är att ha beredskap för och förebygga terrordåd. Regeringen ökade polisens och skyddspolisens anslag både vid vårens ramförhandlingar och nu vid budgetmanglingen. Sammanlagt får polisen ett tilläggsanslag på 44 miljoner euro och skyddspolisen ett tilläggsanslag på 6 miljoner euro 2018.

– Efter de misstänkta terrordåden i Åbo för två veckor sedan har säkerhetsmyndigheterna gått igenom såväl redan vidtagna åtgärder som sådana åtgärder som har planerats men som kräver tilläggsresurser, säger inrikesminister Paula Risikko.

Åtgärderna för bekämpning av terrorism inkluderar förebyggande, avslöjande, förhindrande, hantering av störningssituationer samt lagstiftningsmässiga metoder. De tilläggsresurser som regeringen föreslog vid budgetmanglingen ska användas för att genomföra dessa åtgärder.

Vid budgetmanglingen beslutades att ett tilläggsanslag på 9 miljoner euro anvisas för att öka polisens materiel och utrustning i krävande situationer och för att förbättra den operativa prestationsförmågan samt handlingsförmågan i fråga om bekämpning av cyberbrottslighet. För utveckling av modeller för förebyggande verksamhet avsätts 0,5 miljoner euro. För effektivisering av skyddspolisens operativa prestationsförmåga anvisas 2,5 miljoner euro. Tilläggsfinansieringen används för inhämtande, behandling och analys av information om terrorism och extremrörelser och för verksamhet som baserar sig på den information som fåtts, t.ex. för övervakning av målpersoner för terrorismbekämpning. De hot som måste följas och som föranleds av den snabba ökningen av antalet personer och utländska stridande som ska följas har under de senaste åren ökat snabbare än resurserna.

Av dem som fått avslag på sin asylansökan görs en hotbedömning och de tas vid behov omedelbart i förvar. Detta kan kräva lagändringar och ökning av förvarskapaciteten.

Under de senaste åren har säkerhetsmyndigheterna på väldigt många olika sätt skapat beredskap för terrorism och bekämpning av den samt för hybridpåverkan. Under de senaste två åren har dessa varit prioriteringar i polisens operativa beredskap. De åtgärder som ännu är under planering har nu tidigarelagts och de ska genomföras med hjälp av de tilläggsresurser som regeringen föreslagit.

Redan vid regeringens ramförhandlingar fick Gränsbevakningsväsendet 7,9 miljoner euro för att förbättra den inre säkerheten.

Vid budgetmanglingen beslutades dessutom att säkerhetsmyndigheternas verksamhetsförutsättningar stärks genom att anvisa en tilläggsresurs på 265 000 euro för utbildningen för nödcentralsjourhavande, inklusive den svenskspråkiga utbildningen, och en tilläggsresurs på 300 000 euro för den nationella beredskapen för civil krishantering.

Ytterligare information

Päivi Nerg, kanslichef, tfn 050 456 1012
Tiina Rytilä, specialmedarbetare, tfn 040 566 6649 (begäran om intervjuer med inrikesminister Risikko