Underrättelseverksamhetens roll i att följa extremiströrelser stärks

Den demonstration som ägde rum i Jyväskylä den 1 augusti och som blev våldsam har behandlats vid inrikesministeriet. Inrikesminister Petteri Orpo sammankallade experterna för att utvärdera det som skett och behandla eventuella fortsatta åtgärder. Ministern har fått en sammanfattning av händelserna och bakgrunden.

Sammanfattningen innehöll en noggrann utvärdering av polisens agerande i Jyväskylä. Enligt analysen var polisen väl förberedd på demonstrationen och polisens agerande lyckades bra under demonstrationen, men våldet efter demonstrationen kom som en överraskning för polisen. Den mycket beklagliga verksamheten i anknytning till misshandel försenade polisens arbete och var uppenbart inövad. Till denna del kommer polisen att se över sina operativa verksamhetsmodeller.

Det utvärderades att det operativa samarbetet mellan skyddspolisen och polisinrättningen i Inre Finland hade fungerat bra i Jyväskylä. I fortsättningen kommer detta att säkerställas på riksnivå. Alla polisinrättningar kommer att få anvisningar för uppföljning av extremiströrelser på regional nivå. Underrättelse- och analysverksamhetens roll i att följa extremiströrelser stärks. Samtidigt fortsätter man att utveckla hotbedömningsverksamheten. Med hjälp av detta bedöms de risker som extremiströrelserna utgör i förväg.

Inget hot mot samhällsordningen

Enligt analysen bör man säkerställa beredskapen hos och utrustandet av polisens enheter för hantering av folkmassor i hela landet. Dessa händelser ökar också trycket på att effektivisera underrättelseverksamheten på internet. Det konstaterades i analysen att det effektivaste sättet är att kombinera nya verktyg för underrättelseverksamhet på internet med traditionella modeller för polisarbetet. En reform av underrättelselagstiftningen håller på att dryftas.

Under ledning av minister Orpo behandlade man också verksamheten av den grupp som arrangerat demonstrationen i Jyväskylä och ingripandet i den. Myndigheterna har haft gruppen som heter Finska motståndsrörelsen under observation och man känner till dess verksamhet. Enligt polisens uppskattning utgör gruppen inte med sina drygt 50 medlemmar ett hot mot samhällsordningen och den har inte något omfattande understöd bland medborgarna.

Förutsättningarna för rörelsens verksamhet granskades vid både justitieministeriet och inrikesministeriet. Enligt riksåklagaren är det i samband med åtalsprövningen rätt tidpunkt att bedöma om det eventuellt finns grunder för att vidta åtgärder enligt föreningslagen för att upplösa rörelsen.

- Det räcker inte med enbart säkerhetsmyndigheternas åtgärder för att svara på den utmaning som extremiströrelserna ställer samhället inför. Man måste ta hänsyn till de aspekter som anknyter till utslagningen, uppkomsten av extremiströrelser och att gå med i dem. Detta kräver förebyggande verksamhet inom olika samhällssektorer, framhäver inrikesminister Petteri Orpo.

Ytterligare information:
Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen, tfn 0295 418 900, [email protected]

Eventuella begäran om intervjuer med ministern:
Specialmedarbetare Mikko Kortelainen, tfn 050 301 8334, [email protected]