Undersökning: Majoriteten av finländarna litar på hemkommunens räddningsverk

Finländarna uppskattar räddningsväsendet i sin hemkommun. Räddningsväsendet hjälper människor vid olika olyckor och faror. Till räddningsverkens starka sidor hör att verksamheten är effektiv, snabb, kvalificerad och pålitlig. Fler än nio av tio finländare anser att räddningsverkens verksamhet är effektiv. Över 1 000 medborgare svarade på inrikesministeriets enkät.

Det har föreslagits att man genomför en strukturell reform av räddningsväsendet så att antalet räddningsverk fr.o.m. ingången av 2016 minskas från 22 till 11. Avsikten är att genomföra reformen så att servicenivån bevaras. Brandstationsnätet blir inte glesare och antalet brandmän minskas inte heller. Räddningsväsendets system kommer att förbli kommunalt.

Räddningsväsendets nuvarande system med 22 räddningsområden togs i bruk vid ingången av 2004. Finländarnas tilltro till hemkommunens räddningssystem har enligt de undersökningar som har gjorts sedan år 1992 förblivit stabil och ökat trots ändringar i systemet. Nästan alla anser att verksamheten är pålitlig, kvalificerad och effektiv. År 2014 uppskattade 98 procent av de tillfrågade att räddningsverksamheten är pålitlig, 99 procent att den är kvalificerad och 98 procent att den är effektiv.

Räddningsverksamheten i samband med bostadsbränder och trafikolyckor upplevs som mest effektiv

Verksamheten inom hemkommunens räddningsväsende anses vara mest effektiv i samband med bostadsbränder och trafikolyckor. I fråga om dessa uppgifter anser fler än nio av tio finländare att räddningsväsendet har hög prestationsförmåga.

Ovilja att skära ner räddningsväsendets tjänster

Majoriteten av de tillfrågade skulle inte gärna dra ner på några kommunala tjänster. I praktiken ingen skulle godkänna nedskärningar som riktar sig mot sjuktransporter och räddningsväsendet.

Hemmet och trafiken anses vara de farligaste miljöerna

Enligt de tilfrågade är trafikolyckor och olyckor i hemmet de mest sannolika olyckor som de kan komma att råka ut för. 54 procent av de tillfrågade anser att det är sannolikt eller i viss mån troligt att de råkar ut för någon slags trafikolycka. 52 procent tror att de kommer att råka ut för en olycka i hemmet. 32 procent tror på sannolikheten för en eldsvåda.

Behovet av beredskap erkänns

Finländarna anser att räddningsväsendets beredskapssystem är viktiga med tanke på säkerheten. 62 procent av de tillfrågade anser att varningssystemet för befolkningen är mycket viktigt. Skyddsrum är mycket viktiga för 38 procent och olika evakueringsplaner för 52 procent av de tillfrågade. 55 procent anser att strålningsövervakning är mycket viktigt, 60 procent anser det samma om automatiska släcksystem, dvs. sprinklers.

Bättre kännedom om räddningsplanen för arbetsplatsen än för fastighetsbolaget

Kännedomen om räddningsplanerna för bostadshus och arbetsplatser är bättre än för tre år sedan. I fastighetsbolagets och arbetsplatsens räddningsplaner finns anvisningar för invånare och arbetstagare om att förebycka olyckor och hur man agerar vid olycksfall och faror. Majoriteten av dem som arbetar på en arbetsplats med minst 30 arbetstagare har fått information om arbetsplatsens räddningsplan. Totalt 74 procent av dem svarade att de fått information om planen. I bostadshus har informationen om räddningsplanen inte gått fram lika bra. Endast 43 procent av de intervjuade som bor i en byggnad med minst fem bostäder var medvetna om det egna husets räddningsplan. År 2011 var motsvarande procenttal 35.

Förbättrad egen beredskap för olyckor

Brandvarnare är i dag mycket vanliga. Brandvarnare finns i 97 procent av hushållen. Antalet brandvarnare har ökat markant. T.ex. år 1992 fanns brandvarnare bara i 42 procent av hushållen. Brandvarnaren har varit obligatorisk i varje hushåll sedan den 1 september 2000.

Oroväckande är dock att brandvarnarnas funktion inte testas tillräckligt ofta. 13 procent av de tillfrågade testar brandvarnarens funktion minst en gång i månaden. År 2000 testade hela 22 procent brandvarnarens funktion minst en gång i månaden. En brandvarnare fungerar och varnar för eldsvåda endast om batteriet fungerar.

Allt flera hushåll har en släckningsfilt. Det finns en släckningsfilt i 58 procent av hushållen medan procenttalet år 2002 endast var 18. Antalet släckningsredskap är störst i egnahemshus. I 77 procent av egnahemshusen finns en släckningsfilt och i 57 procent en handbrandsläckare.

Hur man agerar i nödsituationer ganska välkänt

Finländarna känner mycket väl till nödnumret 112. 96 procent av de tillfrågade kunde berätta numret rätt helt spontant.

Kännedomen om den allmänna farosignalen (oavbruten stigande och sjunkande ljudsignal som varar ca en minut) har minskat: År 1992 kände 61 procent av de tillfrågade till farosignalen, år 2014 var motsvarande procenttal 38. I farliga situationer och nödsituationer varnar myndigheterna allmänheten för en hotande, omedelbar fara med den allmänna farosignalen.

67 procent av de tillfrågade har planerat hur de ska avlägsna sig från bostaden i en nödsituation. 57 procent har deltagit i en utrymningsövning på arbets- eller studieplatsen. Endast 10 procent av de tillfrågade har deltagit i en utrymningsövning i bostadshuset. 86 procent av de tillfrågade svarade att de vid eldsvåda ringer nödnumret 112. 67 procent skulle försöka släcka branden om de bara kan. 49 procent skulle försöka rädda dem som är i fara och varna andra.

Information om räddningsväsendet fås från olika källor - TV en viktig informationskälla

TV, arbetsplats, tidningar och olika kurser är de viktigaste källorna för information om räddningsbranschen. 24 procent av de tillfrågade sade att de fått information från TV, 23 procent från tidningar. Även arbetsplatser (16 procent), kurser (13 procent) och radio (13 procent) är viktiga informationskällor. 12 procent av de tillfrågade fick information från internet, 11 procent från skolan och 10 procent från räddningsmyndigheterna.

Genomförande av undersökningen

Undersökningen om vilka uppfattningar och vilken information människorna har om räddningsväsendet genomfördes av TNS Gallup Oy på uppdrag av inrikesministeriet. Undersökningen genomfördes nu för åttonde gången (1992, 1995, 1999, 2002, 2005, 2008, 2011 och 2014).

TNS Gallup Oy intervjuade 1 003 personer för undersökningen. Materialet samlades in under tiden 8.1 - 3.2.2014 och det representerar vårt lands befolkning i åldern 15 - 79, med undantag av dem som bor i landskapet Åland.

Undersökningens statistiska felmarginal är i medeltal ca + 3,5 procentenheter.

Undersökningsresultaten och de grafiska presentationerna finns på räddningsväsendets webbplats på adressen: http://www.pelastustoimi.fi/turvatietoa/gallup-2014

Ytterligare information: räddningsöverdirektör Esko Koskinen, 0295 418 840, beredskapsdirektör Janne Koivukoski, 0295 418 842, räddningsöverinspektör Maija Peltokangas, 0295 488 433