Nya guider ger vägledning för planering av skyddsrummens funktion och för underhåll av skyddsrummen

Inrikesministeriet har publicerat tre nya allmänna guider som innehåller praktiska anvisningar om användning och underhåll av skyddsrum och om utarbetande av en räddningsplan. Guiderna är avsedda som stöd för till exempel ägare av byggnader, såsom husbolag och andra verksamhetsutövare.

Guiderna utarbetades eftersom det i inrikesministeriets tidigare utredningar konstaterades att sådana behövs. Syftet med guiderna är att förenhetliga och förtydliga uppgörandet av planer för ibruktagande och användning av skyddsrum och att erbjuda anvisningar för regelbundet underhåll.

Ett av målen i regeringsprogrammet är att stärka samhällets resiliens och egen beredskap i alla befolkningsgrupper.

– Skyddsrummen är en viktig del av samhällets resiliens och beredskap. Även om det inte finns något behov av att ta skyddsrummen i bruk nu, måste de alltid hållas i skick. Fastighetsägarna kan påverka hur starkt vårt befolkningsskyddssystem som helhet är, säger Pauliina Eskola, direktör för enheten för räddningsväsendet.

Skyddsrum tas inte i bruk plötsligt, och för närvarande är Finland inte utsatt för något militärt hot.

Användningen av skyddsrum ska planeras

Byggnadens innehavare gör upp en plan för användning och ibruktagande av skyddsrummet som en del av räddningsplaneringen, om det finns ett skyddsrum i byggnaden. Planen innehåller anvisningar om till exempel hur utrymmena förbereds och utrustas, hur tekniken tas i bruk samt om arrangemangen för förflyttning till skyddet. 

– Samma princip gäller för skyddsrum som för annan beredskap. Det är viktigt att planera på förhand. Till god praxis hör att en del av dem som använder eller bor i fastigheten sätter sig in i användningen av fastighetens skyddsrum, säger projektchef Ira Pasi.

I den allmänna guiden om ibruktagande och användning av skyddsrum finns anvisningar för uppgörande av planen. Guiden innehåller också grundläggande information om skyddsrum och skyddsåtgärder.

Regelbundet underhåll säkerställer att skyddsrummet fungerar

Under normala förhållanden används skyddsrummen till exempel som hobbylokaler eller förråd. Också i vardagen ska skyddsrummet användas och underhållas på ett sådant sätt att det förblir i funktionsdugligt skick. 

Byggnadens ägare, till exempel husbolagets styrelse, ansvarar för underhållet. Förutom i samband med det årliga underhållet kontrolleras skyddsrummets funktionsduglighet minst vart tionde år.

– Vi rekommenderar att man utser en person som ser till att skyddsrummet underhålls och inspekteras regelbundet. Regelbundet underhåll minskar också stora behov av reparationer på längre sikt, säger projektchef Ira Pasi.

Den allmänna guiden om underhåll och periodisk besiktning av skyddsrum är riktad till byggnadernas ägare och verksamhetsutövare samt till yrkespersoner som arbetar med service, underhåll och kontroll av skyddsrum. Räddningsmyndigheterna kan använda guiden i sitt tillsynsarbete.

Beredskap är en medborgarfärdighet – man bör känna till grundläggande fakta

Alla boende behöver inte veta hur skyddsrummet fungerar i detalj, men det är bra att känna till de grundläggande frågorna om skyddsrum, skyddsåtgärder och beredskap för störnings- och krissituationer. Den egna kompetensen kan ökas till exempel genom att läsa anvisningarna för fastigheten.

– Beredskap är en medborgarfärdighet, var och en bereder sig enligt sina egna resurser. Grundläggande information om skyddsrum, skyddsåtgärder och beredskap inför olika störningssituationer är till nytta för alla, säger Pauliina Eskola, direktör för enheten för räddningsväsendet.

I beredskapsguiden på Suomi.fi från 2024 finns information om beredskap för olika störnings- och krissituationer till hela befolkningen och också ett avsnitt som gäller husbolag. På webbplatsen Pelastustoimi.fi finns allmän information om befolkningsskydd, svar på vanliga frågor och material för husbolag, till exempel sammandrag av de allmänna guiderna på flera språk.

Projektet finansierades av Brandskyddsfonden.

Mer information:
Ira Pasi, projektchef, tfn 0295 488 603, [email protected]
Pauliina Eskola, direktör för enheten för räddningsväsendet, tfn 0295 488 263, [email protected]