Den nya räddningslagen träder i kraft den 1 juli

Brandsynerna bygger i fortsättningen på lokal riskbedömning

Räddningsverket fastställer de objekt där brandsyn ska förrättas på basis av en lokal riskbedömning. Syftet med detta är att bättre än i nuläget inrikta övervakningen på riskobjekt. Räddningsverket övervakar också den allmänna beredskaps- och handlingsskyldighet som regleras i lagen samt iakttagandet av säkerhetsskyldigheter som rör byggnader.

Säkerhetskraven för vårdinrättningar och service- och stödboende preciseras

I den nya räddningslagen finns särskilda krav på utrymningssäkerhet för vårdinrättningar samt service- och stödboende. Verksamhetsutövare ska göra utredningar, utarbeta planer och utgående från dem vidta åtgärder för att säkerställa att de boende och de personer som vårdas tryggt kan ta sig ut i händelse av eldsvåda eller annan fara.

De nya bestämmelserna förtydligar även det sätt på vilket utrymningssäkerheten bedöms. Den lokala räddningsmyndigheten ska meddela den verksamhetsidkare som svarar för vårdinrättningens eller service- och stödboendets verksamhet ett föreläggande om utrymningssäkerhet när kravet på utrymningssäkerhet inte uppfylls med de åtgärder som planerats för att förbättra den.

Behovet av släckanläggning i vårdinrättningar och i service- och stödboende bedöms på nuvarande sätt utifrån en riskbedömning hos det specifika objektet.

Myndigheterna och övriga instanser är skyldiga att samarbeta för att minska olycksrisken i särskilda riskobjekt. Riskobjekt är exempelvis stödbostäder för personer med missbruksproblem.

Skyldigheten att bygga skyddsrum lindras

Enligt den nya räddningslagen ska skyddsrum i fortsättningen inrättas i alla byggnader med en våningsyta som överstiger 1200kvadratmeter. I fråga om industri-, produktions- och samlingsbyggnader samt lagerlokaler höjs gränsen för skyldighet att bygga skyddsrum till 1500 kvadratmeter.

I samband med ombyggnad behöver man inte längre inrätta ett nytt skyddsrum. Däremot ska skyddsrum iståndsättas i samband med ändringar och reparationer. Även skyldigheten att inrätta allmänna skyddsrum slopas.

Ändringarna innebär att kostnaderna för inrättande av skyddsrum minskar med uppskattningsvis omkring 21 miljoner euro per år.

Betydelsen av frivilligarbete betonas

Avtalsbrandkårerna har en betydande ställning i synnerhet i glesbygdsområden. Det lokala räddningsväsendet kan fortfarande avtala om skötseln av uppgifter inom räddningsväsendet med en frivillig brandkår, anstaltsbrandkår, industribrandkår och militärbrandkår. Avtal kan också ingås med någon annan sammanslutning som är verksam inom räddningsbranschen. Sådana sammanslutningar är t.ex. sjöräddningsföreningar.

I räddningslagen finns ett eget kapitel och egna bestämmelser om frivilligarbete. I lagen finns bestämmelser om bland annat främjande av frivilligarbete, avtalsbrandkårers och andra samarbetssammanslutningars hälsoundersökningar samt arbetarskydd.

Vissa av räddningsverkets tjänster blir avgiftsbelagda

Räddningsverket kan i fortsättningen ta ut en avgift för brandsyn eller någon annan tillsynsåtgärd enligt tillsynsplanen.

Räddningsverket kan också ta ut en avgift för återkommande felaktig funktion hos brandlarmanläggningar som är anslutna till nödcentralen. Syftet är att minska antalet felaktiga anmälningar som orsakar onödiga larm.

Ersättning för olycksfall i räddningsåtgärder som vidtagits på eget initiativ

Regleringen om ersättning för olycksfall som inträffat i samband med räddningsverksamhet och befolkningsskydd kompletteras så att också de som deltagit i räddningsverksamhet frivilligt samt de som vidtagit räddningsåtgärder på eget initiativ har rätt till ersättningar. Motsvarande ändringar görs i sjöräddningslagen.

Närmare information: biträdande avdelningschef Esko Koskinen, 071878 8402, lagstiftningsrådet Mika Kättö, 071878 8413