Utmaningarna i anslutning till kontrollen av EU:s yttre gränser diskuteras vid ministerkonferens i Vilnius

Företrädare för EU-länderna, kommissionen och EU-byråerna deltar i en konferens om gränskontroll i Vilnius i Litauen den 20–21 januari. Konferensen ordnas av Österrike, Grekland, Litauen och Polen. Syftet med konferensen är att vara ett forum där medlemsländerna tillsammans kan diskutera hur kontrollen av EU:s yttre gränser bör utvecklas för att man ännu bättre ska kunna bemöta nuvarande och framtida utmaningar. Finland representeras vid mötet av statssekreterare Akseli Koskela.

- Den 1 340 kilometer långa gränsen mellan Finland och Ryssland är också Schengens yttre gräns. En fungerande gränskontroll är mycket viktig för oss och det är bra att kunna diskutera frågan med andra EU-länder, säger Koskela.

Det spända läget vid de yttre gränserna mot Belarus och strävan till instrumentalisering av migranter har ökat trycket på att inom EU hitta gemensamma lösningar på dessa situationer. I helheten ingår också kraven på att utveckla kontrollen av de yttre gränserna med hjälp av fysiska hinder, dvs. byggande av gränsmurar. 

Effektivare och smidigare sätt för att hantera föränderliga situationer vid de yttre gränserna behövs

Finland anser det vara viktigt att kodexen om Schengengränserna utvecklas så att medlemsländerna har effektiva, proportionerliga och flexiblare metoder att hantera föränderliga situationer såväl vid de yttre som vid de inre gränserna med respekt för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Finland understöder också medlemsstaternas möjlighet att även i fortsättningen kunna återinföra gränskontrollen vid de inre gränserna, vid behov mycket snabbt.

Som en del av Schengenpaketet lade kommissionen fram ett förslag till ändring av kodexen om Schengengränserna i december. Syftet med förslaget är att utveckla regleringen om återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna samt olika samordningsmekanismer för störningar och krissituationer vid de inre och yttre gränserna. Kommissionen har också lagt fram ett förslag till ändring av Schengens utvärderingsmekanism för att ytterligare förbättra utvärderingarna av genomförandet av Schengenregelverket i medlemsstaterna. 

I början av december lade kommissionen dessutom fram ett förslag till tillfälliga åtgärder för att i en akut situation förbättra verksamhetsförutsättningarna för de medlemsländer som är föremål för Belarus agerande. Undantagen möjliggör bland annat en längre tid för registrering av asylansökningar, en omfattande tillämpning av påskyndat asylförfarande vid den yttre gränsen och att mottagningsförhållandena begränsas till att omfatta de grundläggande behoven. Motsvarande undantag föreslås också bli allmänt tillämplig permanent lagstiftning genom ett förslag till förordning som lades fram senare i december.

EU behöver övergripande migrations- och asylpolitik

I september 2020 presenterade Europeiska kommissionen ett omfattande meddelande on reform av migrations- och asylpolitiken, åtföljt av lagstiftningsförslag. Det politiskt mest vägande elementet är att söka en lösning på problemen i det gemensamma asylsystemet, inklusive förfaranden i krissituationer.

Finland har ansett att ett övergripande migrations- och asylsystem, som man försöker bygga upp genom reformen, är ett väsentligt sätt att göra EU mindre sårbart också när det gäller strävan till instrumentalisering. Att fortsätta reformarbetet under ledning av ordförandelandet för Europeiska unionens råd är därför det centrala målet i vår.

Gemensamma verksamhetsmodeller för identifiering och bekämpning av hybridhot

Finland arbetar starkt för gemensamma verksamhetsmodeller inom EU för effektiv identifiering och bekämpning av hybridhot. En viktig helhet i samband med detta är ”hybrid tool box”, som bereds inom ramen för den så kallade strategiska kompassen i rådets arbetsgrupper våren 2022. EU:s ordförandeland Frankrike har som mål att skapa konkreta arrangemang som är lätta att genomföra och med hjälp av vilka hybridpåverkan som riktas mot ett land eller flera länder kan bekämpas.

Ytterligare information:
Akseli Koskela, statssekreterare, tfn 0295 488 526, [email protected] 
Matti Pitkäniitty, enhetschef, tfn 0295 421 131, [email protected]