Undersökning: Ankarverksamheten kan minska återfallsbrottslighet bland unga
En ny undersökning utvärderar vilka effekter den multiprofessionella ankarverksamheten har haft och hur verksamheten har genomförts i fråga om att förebygga att ungdomar begår brott. Motsvarande undersökningar har inte gjorts tidigare. Enligt undersökningen löpte de unga som deltog i ankarverksamheten jämfört med referensgruppen en lägre risk att begå nya brott inom ett år från det föregående brottet.
Ankarverksamheten är ett multiprofessionellt arbete för att främja ungas välbefinnande och förebygga brott. Syftet med verksamheten är att i ett tidigt skede ingripa i brottsligt eller annars oroväckande beteende bland unga.
I ankarteamen finns yrkesmänniskor från polisen, socialväsendet, ungdomsväsendet och hälsovårdsväsendet. Det finns 47 ankarteam på olika håll i Finland, inom varje polisinrättnings område.
”Resultaten i undersökningen tyder på att ankarverksamheten bör utvidgas. Man bör också se till att verksamheten får tillräckliga resurser så att den kan genomföras på ett systematiskt sätt. Systematiskt arbete är den grundläggande utgångspunkten för polisens strategi för förebyggande arbete”, konstaterar forskare Markus Kaakinen.
Ankarverksamhetens effekter syns i fråga om unga som löper större risk att begå brott
I undersökningen verkar ankarverksamheten fungera för de ungdomar som redan har varit misstänkta för brott. Med tanke på det totala antalet brott kan det vara av särskilt stor betydelse att ankarverksamheten riktas till unga med en ökad risk. Det är känt att brottsligt beteende koncentreras till vissa individer så att en liten del av människorna står för en betydande andel av alla brott.
De resultat som baserar sig på registermaterialet på kommunnivå ger emellertid inga tecken på att inledandet av ankarverksamheten skulle ha haft direkta, statistiskt betydande konsekvenser för antalet brott som unga begått på kommunnivå.
Det behövs mer forskning för att utveckla verksamheten
”Det pratas mycket om ungdomars brottsliga beteende. Det är viktigt att man förebygger problem utifrån evidensbaserad kunskap”, säger Kaakinen.
Med tanke på arbetet med att utveckla ankarverksamheten bör man i den fortsatta forskningen kartlägga vilka särdrag i ankarverksamheten som har samband med att brottsbenägenheten minskar och vilka mekanismer som förmedlar den eventuella effekten (till exempel förändrade attityder till brott eller minskade riskfaktorer som hänför sig till livssituationen).
Utöver de brottsförebyggande effekterna bör man i framtiden också undersöka hur ankarverksamheten inverkar på de ungas välbefinnande i större utsträckning.
Inrikesministeriet ansvarar för ankarverksamheten i hela landet
Inrikesministeriet ansvarar för ankarverksamheten på statsrådsnivå och arbetet styrs av en utvecklingsgrupp för ankarverksamheten. Utvecklingsgruppen består av olika aktörer.
Undersökningen genomfördes av Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.
Mer information: Markus Kaakinen, forskare, Helsingfors universitet, Institutet för kriminologi och rättspolitik, tfn 050 475 9355, [email protected] (undersökningen) och Emilia Hämäläinen, specialsakkunnig, inrikesministeriet, tfn 0295 488 221, [email protected] (ankarverksamheten i allmänhet)
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.