Sök

Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten är ett led i arbetet med att genomföra inrikesministeriets uppgifter, koncernstrategin för förvaltningsområdet och regeringsprogrammet. Målet...

10.12.2025 | En oberoende expertgrupp har gjort en omfattande halvtidsutvärdering av välfärdsområdesreformen, som publicerades den 10 december. Social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso, kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen och inrikesminister Mari Rantanen anser att resultaten av halvtidsutvärderingen är viktiga.

10.12.2025 | Välfärdsområdesreformen har framskridit som planerat i hela landet, men det finns fortfarande mycket att göra. Detta visar en omfattande halvtidsutvärdering av välfärdsområdesreformen som har gjorts av en oberoende expertgrupp.

29.9.2021 | Ungdomsforskningsnätverket och Institutet för kriminologi och rättspolitik (Krimo) vid Helsingfors universitet utredde i sin undersökning risker som hänför sig till bakgrunden till personer som begår sexualbrott, vilka omständigheter som inverkar på att sexualbrott inträffar samt förslag till åtgärder för att förebygga sexualbrottslighet.

1.12.2021 | Enligt en utredning som har samordnats av Östra Finlands universitet behöver såväl de använda begreppen som praxis förenhetligas vid bedömning av farligheten och våldsrisken. Resultaten av riskbedömningar på individnivå inbegriper många osäkerhetsfaktorer. Av den anledningen är det ur straffrättsligt perspektiv motiverat att på sin höjd använda en bedömning av våldsrisken som en kompletterande del av frigivnings- eller påföljdsprövningen.

12.11.2021 | I ett forskningsprojekt som beställts av statsrådet har utretts vilka kompletterande migrationsvägar det finns för personer som är i behov av internationellt skydd. Särskilt fokus lades på arbets- och studiebaserade vägar. Antalet program för kompletterande vägar ökar i snabb takt, och dessa har potential att tillgodose behoven hos såväl människor i behov av skydd som mottagarsamhällen.

12.11.2021 | I ett forskningsprojekt som beställts av statsrådet har utretts vilka kompletterande migrationsvägar det finns för personer som är i behov av internationellt skydd. Särskilt fokus lades på arbets- och studiebaserade vägar. Antalet program för kompletterande vägar ökar i snabb takt, och dessa har potential att tillgodose behoven hos såväl människor i behov av skydd som mottagarsamhällen.

16.2.2021 | Forskningsprojektet utredde vilka samlade effekter ändringarna i utlänningslagen och tillämpningspraxis har haft för personer som sökt och beviljats internationellt skydd. Undersökningen begränsades till ändringar som godkändes eller trädde i kraft under regeringsperioden 2015–2019. Den visar att lagändringarna, som gjordes för att effektivisera asylprocessen, också har försvagat de sökandes ställning.

16.2.2021 | Forskningsprojektet utredde vilka samlade effekter ändringarna i utlänningslagen och tillämpningspraxis har haft för personer som sökt och beviljats internationellt skydd. Undersökningen begränsades till ändringar som godkändes eller trädde i kraft under regeringsperioden 2015–2019. Den visar att lagändringarna, som gjordes för att effektivisera asylprocessen, också har försvagat de sökandes ställning.

23.3.2021 | En forskargrupp vid Helsingfors universitet har gjort en studie om extremistiska uttryck i diskussioner på finska på nätet. Forskarna granskade också hur våldsbejakande extremism behandlas i de nationella mediernas nyhetssändningar.

3.9.2019 | Kärnvapnen har återvänt till världspolitikens centrum, konstateras det i en färsk rapport från Utrikespolitiska institutet. Skramlet med kärnvapen har fått större betydelse på grund av den skärpta maktkampen mellan stormakterna, regionala spänningar och den tekniska utvecklingen. Det är emellertid inte fråga om en återgång till motsättningen mellan Förenta staterna och Ryssland, som under kalla kriget. Dagens kärnvapenpolitiska värld är mer multipolär än förr.

28.4.2020 | Den regionala säkerhetsplanering som kommunerna ansvarar för utvecklas så att landskapen, kommunerna eller större områden bättre ska kunna förbereda sig för störningar och undantagsförhållanden. Forskare har tagit fram en ny modell som man kan använda för att organisera säkerhetsplaneringen på ett nytt sätt. Dessutom kan man välja lämpliga indikatorer för att beskriva säkerhetsläget i den region som granskas.

4.10.2019 | En tredjedel av de kommunala beslutsfattarna och närmare hälften av riksdagsledamöterna eller deras assistenter har blivit utsatta för hatretorik på grund av sina förtroende- eller tjänsteuppdrag. Dessutom bedömer två av tre beslutsfattare att hatretorik i den offentliga debatten har ökat under de senaste åren. Uppgifterna framgår av en färsk studie.

15.5.2019 | Som straff för rattfylleri påförs i finländska domstolar vanligtvis cirka 50 dagsböter. Den viktigaste faktorn som inverkar på antalet dagsböter för rattfylleri är alkoholhalten i en alkoholpåverkad förares blod eller utandningsluft. Detta framgår av en undersökning gjord vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet. Undersökningen bygger på en genomgång av tings- och hovrätternas avgöranden i rattfylleriärenden 2017.

15.10.2024 | En studie som publicerades den 15 oktober visar att det största utvecklingsbehovet i fråga om försörjningsförutsättningar för uppehållstillstånd har att göra med förutsättningen för familjeåterförening. När det gäller arbetsrelaterade uppehållstillstånd föreslås det att försörjningsförutsättningen också i fortsättningen som huvudregel ska basera sig på inkomstgränser, men en flexiblare förutsättning för mycket kompetent arbetskraft kan bli möjlig.

17.1.2024 | I slutrapporten för projektet Civil beredskap tillsammans rekommenderas samordning av nationella och internationella säkerhetsrelaterade termer, beaktande av betydelsen av en säkerhetsrelaterad ordlista samt beaktande av nya begrepp och tänkesätt i utvecklingsarbete.

1.9.2023 | För att sociala medier ska kunna utnyttjas fullt ut krävs att kommunikationsmålen, målgrupperna, kärninnehållet och kommunikationsansvaret definieras kanalvis i myndigheternas kommunikationsriktlinjer. Det krävs också tillräckliga resurser för att utnyttja sociala medier och utbilda myndigheterna. Dessutom är det viktigt att tillhandahålla stöd i situationer där myndigheterna blir svartmålade eller utsatta för andra former av trakasserier.

2.5.2023 | Utslagning har ett samband med säkerhetsproblem: brott och olyckor förekommer oftare bland låginkomsttagare som saknar arbete och utbildning. Även om en betydande del av sambandet kan förklaras med skillnader mellan individer, har utslagningen också en verklig effekt som ökar säkerhetsproblemen. Att öka sysselsättningen och involvera de arbetslösa samt utöka utbildningen är lovande sätt att minska brott och olyckor.

18.1.2023 | Samarbetet inom civil beredskap mellan EU och Nato har uppmuntrat Finland att utveckla sin egen civila beredskap. Begreppet civil beredskap har för närvarande ingen klar och etablerad ställning i det finländska systemet för övergripande säkerhet. I en Policy Brief-översikt som publicerades den 18 januari dryftas vilka befintliga funktioner den civila beredskapen hänför sig till och vilka betydelser begreppet ska bära.

18.5.2022 | En forskningsgrupp under ledning av Vasa universitet har valts för att utreda nuläget och utvecklingsbehoven i fråga om den civila beredskapen i Finland. Andra projektpartner är Yrkeshögskolan Laurea, Räddningsinstitutet, Polisyrkeshögskolan, Finlands Kommunförbund och Vantage Consulting. Projektet inleddes i maj 2022 och avslutas i december 2023.