Rapport: Från en granskning av begreppet civil beredskap till lärdomar för utveckling av förberedelser och beredskap

I slutrapporten för projektet Civil beredskap tillsammans rekommenderas samordning av nationella och internationella säkerhetsrelaterade termer, beaktande av betydelsen av en säkerhetsrelaterad ordlista samt beaktande av nya begrepp och tänkesätt i utvecklingsarbete.

De tre arbetspaketen i projektet Civil beredskap tillsammans: från globala hot och möjligheter till gemensam beredskap, som genomfördes inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, såg över civil beredskap som ett begrepp, den internationella förståelsen om och organiseringen av civil beredskap samt behov av framtida utveckling.

En gemensam förståelse stöder det praktiska säkerhetsarbetet

Det finns ingen enhetlig definition för civil beredskap. I Finland har man särskilt talat om civil beredskap inom räddningsväsendets förberedelse- och beredskapsverksamhet. I engelska hänför sig civil beredskap starkt till Nato. I Finland har Sveriges och Norges myndigheter för samhällsskydd och beredskap kallats för ”siviilivalmiusvirasto” (ämbetsverk för civil beredskap).

”När man talar om civil beredskap kan man inte endast granska begreppet, utan till den civila beredskapen hänför sig även en fråga om civil beredskap som en särskild verksamhet eller ett särskilt ansvarsområde. Dessutom ska hänsyn tas till internationellt givna insikter om civil beredskap, av vilka många är etablerade”, berättar Petri Uusikylä, forskningsdirektör vid Vasa universitet och projektets ansvariga ledare.

Det stora antalet säkerhetsbegrepp i det finska språket avspeglar säkerhetens ställning i centrum för samhällelig verksamhet och det stora antalet aktörer som deltar i arbetet för säkerhet. Projektet visade att det civila samhällets förberedelser och beredskap är splittrade, vare sig det gäller begrepp, strukturer eller institutioner.

”Säkerhets- och beredskapsperspektivet måste utvidgas utanför organisationernas egna intressen. Det behövs en gemensam syn på begrepp och deras innehåll. Det som är avgörande är hur den gemensamma förståelsen skapas, hur det civila samhällets gemensamma mål för beredskap definieras och hur målen implementeras konkret så att det är möjligt att från silor övergå till samarbete. I fråga om detta finns det klart utrymme för förbättring för oss”, konstaterar Mikko Hiltunen, specialsakkunnig vid inrikesministeriet.

I rapporten gavs fem rekommendationer för framtida utvecklingsarbete. Dessa gäller samordning av nationella och internationella termer, beaktande av civil beredskap vid utarbetandet av strategin för samhällets övergripande säkerhet och reformen av beredskapslagen samt medvetenhet om säkerhetsbegreppens mångfald i utvecklingsarbetet.

Den omfattande utredningen ger information till stöd för utveckling av begreppssystemet om säkerhet

Rapporten 'Onko siviilivalmiudelle tarvetta Suomessa? Siviilivalmiuden käsite, käyttö ja lisäarvo osana kansallista varautumista' ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022. I projektet har man också publicerat Policy Brief-artiklar med politiska rekommendationer i januari 2023 och november 2023.

Övriga projektpartner i projektet som leds av Vasa universitet är Laurea-ammattikorkeakoulu, Räddningsinstitutet, Polisyrkeshögskolan och Välfärdsområdesbolaget Hyvil Ab.

Mer information: Petri Uusikylä, forskningsdirektör, Vasa universitet, tfn 040 577 7516, fornamn.efternamn@uwasa.fi och Mikko Hiltunen, specialsakkunnig, inrikesministeriet, tfn 0295 488 341, fornamn.efternamn@gov.fi

De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/svLänk till en annan webbplats.