Reformen av EU:s civilskyddsmekanism stärker krisberedskapen

Europeiska kommissionen lade den 16 juli fram ett förslag till en reform av EU:s civilskyddsmekanism. Reformen är en av de viktigaste åtgärderna för att genomföra EU:s strategi för en beredskapsunion. Regeringen informerade riksdagen om förslaget genom en skrivelse den 13 november.

I kommissionens förslag ska finansieringen av beredskap för och insatser vid hälsokriser inkluderas i civilskyddsmekanismen. Dessutom inrättas en sektorsövergripande krissamordningshubb i anslutning till det nuvarande centrumet för samordning av katastrofberedskap (ERCC). Nya element i anslutning till genomförandet av strategin för en beredskapsunion är i synnerhet främjande av civil-militärt samarbete samt åtgärder som stöder befolkningens beredskap.

Målet är att förbättra samarbetet mellan EU och medlemsstaterna när det gäller förebyggande av, beredskap för och insatser vid katastrofer såväl inom som utanför unionen. Ett mål är dessutom att bättre än tidigare omfatta sektorsövergripande kriser, såsom allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

Bakgrunden till förslaget är alltmer komplexa kriser, såsom covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Beredskapen för och insatserna vid sådana kriser förutsätter en omfattande och integrerad strategi.

Reformen hänför sig till EU:s nya budgetram

Förslaget till en reform av EU:s civilskyddsmekanism har också samband med kommissionens förslag till en ny flerårig budgetram för EU för åren 2028–2034. Det föreslås att finansieringen för mekanismen ökas betydligt jämfört med perioden 2021–2027. Den täcker ändå också delar av hälsosäkerheten och en mer omfattande beredskap. 

Finlands andel beror på nationella beslut och hur aktivt Finland ansöker om finansiering för olika åtgärder. Under den nuvarande perioden har Finland haft betydande nytta av mekanismens finansiering.

Förslaget stöder Finlands mål

Statsrådet förhåller sig i princip positivt till förslaget. Civilskyddsmekanismen bör bättre kunna hantera den förändrade säkerhetsmiljön. De föreslagna nya elementen stöder Finlands tänkande och mål i anslutning till stärkandet av krisberedskapen.

Statsrådet betonar att ansvaret för utvecklingen av den nationella säkerheten, beredskapen och räddningsväsendet ligger hos medlemsstaterna själva och att kommissionens åtgärder kompletterar dessa. Vid riktandet av den framtida finansieringen bör Finlands geografiska läge och hotmiljön beaktas.

Civilskyddsmekanismen hjälper när ett land inte klarar sig ensamt 

Syftet med EU:s civilskyddsmekanism är att effektivisera samarbetet mellan länderna i Europa och underlätta samordningen av räddningstjänsten i syfte att förebygga, förbereda sig på och bistå vid katastrofer orsakade av naturen eller människan.

Vilket land som helst kan begära bistånd via mekanismen när landets egna resurser inte räcker till att klara av en allvarlig olycka eller störning. Biståndet baserar sig både på medlemsländernas nationella resurser och på gemensam kapacitet på EU-nivå. Det är möjligt att få EU-finansiering för att utveckla resurserna och kapaciteten.

Mekanismen har varit i bruk sedan 2014. Utöver EU-länderna deltar tio andra länder, inklusive Norge och Island, i mekanismens verksamhet.

Mer information:
Sini Hangaslammi, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 474, [email protected]