Regeringen har beslutat om ändringar i utkastet till lag om ordnande av räddningsväsendet på basis av remissbehandlingen
Ministerarbetsgruppen för social- och hälsovården har gått igenom de remissvar som lämnades under remissbehandlingen av social- och hälsovårdsreformen 15.6–25.9.2020 och dragit upp riktlinjer samt gjort ändringar i utkastet till regeringens proposition. Lagutkastet lämnas till rådet för bedömning av lagstiftningen den 14 oktober 2020. Avsikten är att regeringens proposition lämnas till riksdagen i början av december 2020.
Enligt propositionsutkastet ska räddningsväsendet i framtiden organiseras av välfärdsregionerna (tidigare vårdlandskap) och Helsingfors stad, som likaså ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården inom sina områden. Räddningsväsendet ska dock även i fortsättningen vara en separat sektor som fungerar parallellt med social- och hälsovårdsväsendet.
Ministerierna bedömer ännu finansieringens tillräcklighet
I remissvaren framgick i synnerhet en oro över tillräckligheten av finansieringen av räddningsväsendet och grunderna för bestämmande av finansieringen. Ministerarbetsgruppen för social- och hälsovården konstaterade att inrikesministeriet bedömt att den finansieringsbas för räddningsväsendet som överförs från kommunerna inte på 2020 års nivå täcker den finansiering som den lagstadgade servicenivån kräver. Utifrån den information som samlats in från de lokala räddningsväsendena har inrikesministeriet uppskattat att det sammanlagda underskottet uppgår till 79 miljoner euro.
Åren 2021 och 2022 ansvarar kommunerna för räddningsområdets servicenivå och den finansiering som den förutsätter. Inrikesministeriet och finansministeriet bedömer om nivån på den finansiering som överförs från kommunerna till välfärdsregionerna räcker till för att finansiera upprätthållandet av räddningsväsendets lagstadgade servicenivå.
Finansieringsmodellen ska utifrån remissvaren utvecklas i fråga om bestämningsfaktorerna för riskkoefficienten. Innehållet i riskkoefficienten fastställs genom statsrådets förordning senast vid utgången av året. Den riskbedömningsmodell för räddningsväsendet som utgör räddningsväsendets behovsgrund utvecklas dessutom på lång sikt tillsammans med de lokala räddningsväsendena.
En ny mekanism för finansiering av oljebekämpning bereds i samarbete mellan inrikesministeriet, finansministeriet och miljöministeriet. När det gäller oljebekämpningen har materielanskaffningar och underhållskostnader finansierats ur oljeskyddsfonden med oljeskyddsavgifter.
Den statliga styrningen inriktas på strategiska frågor
Motiveringen till bestämmelserna om den statliga styrningen av räddningsväsendet har preciserats. Av motiveringen framgår tydligare än tidigare att den styrning som fokuserar på välfärdsregionernas organiseringsuppgifter är strategisk och interaktiv till sin karaktär. Styrningen innebär inte att det ingrips på detaljnivå eller på ett förpliktande sätt i välfärdsregionernas tjänsteproduktion.
Förfarandet för godkännande av räddningsväsendets investeringar har samordnats med det förfarande som föreskrivs i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Den finansiering som anvisas för regionen ska räcka till för att genomföra den planerade investeringen. Syftet med bestämmelserna är att säkerställa att de projekt som gäller välfärdsregionernas stora investeringar planeras kostnadseffektivt och att de övriga välfärdsregionernas motsvarande planer beaktas per samarbetsområde.
Bestämmelsen om delegationen för räddningsväsendet ändras inte. I utkastet till proposition föreslås det att delegationen ska vara ett forum för en kontinuerlig diskussion och skapande av en gemensam syn mellan välfärdsregionerna och de styrande ministerierna. Detta motsvarar förslagen i remissvaren. Närmare bestämmelser om delegationens sammansättning och sektioner utfärdas genom förordning av statsrådet.
Alla välfärdsregioner sörjer för ordnandet av räddningsväsendet
Det har gjorts kompletteringar i fråga om räddningsväsendets uppgifter som samlas till välfärdsregionerna. Utgångspunkten är att alla välfärdsregioner sörjer för ordnandet av räddningsväsendets uppgifter. När specialuppgifter samlas till en eller flera välfärdsregioner betyder det inte någon gruppindelning mellan välfärdsregionerna där uppgifterna avsevärt avviker från varandra.
Dessutom har den inbördes ersättningsskyldigheten mellan välfärdsregionerna preciserats i fråga om kostnaderna för de uppgifter som samlas och som hör till välfärdsregionernas organiseringsansvar.
Avtalsbrandkårsorganisationerna hörs aktivt vid den statliga styrningen
Avtalsbrandkårsverksamheten är en central och nödvändig del av räddningsväsendets system. Hörandet av avtalsbrandkårsorganisationer har beaktats på ett täckande sätt i räddningsväsendets egen styrhelhet. Anteckningarna om hörande av organisationsfältet ändrades inte.
Avtalsbrandkårsorganisationerna ska höras bland annat vid beredningen av räddningsväsendets strategiska riktlinjer, i arbetet i delegationen för räddningsväsendet samt vid inrikesministeriets förhandlingar med välfärdsregionerna om genomförandet av räddningsväsendets uppgifter.
En del av remissvaren beaktas i annan lagstiftning
I stället för förslag till författningsändringar gällde en betydande del av remissvaren tillämpningen och verkställandet av den föreslagna lagstiftningen. På basis av dessa förslag har det inte gjorts några paragrafändringar i utkastet till lagförslag, men motiveringen till bestämmelserna har i vissa fall preciserats.
Dessutom har en del av de i remissvaren föreslagna frågorna föreskrivits eller ska föreskrivas i någon annan lag, såsom i räddningslagen, lagen om välfärdsregionernas finansiering och lagen om välfärdsregioner. Iakttagelserna om tillämpningen beaktas vid genomförandet av lagstiftningen.
Ytterligare information:
Janne Koivukoski, räddningsråd, tfn 0295 488 420, [email protected]
Ilpo Helismaa, regeringsråd, tfn 0295 488 422, [email protected]