Utredning om den lokala offentligheten för det kommunala demokratiprojektet: Kommuninvånarens röst hörs svagt i Imatra

Kommuninvånarens roll i den lokala offentligheten är liten

Enligt undersökningen finns det rum för utveckling i den offentliga debattkulturen i Imatra stad. Folk upplever att den kommunala beslutsprocessen är koncentrerad till tjänsteinnehavare och förtroendevalda i nyckelställning. Samtidigt upplever fullmäktige att deras ställning allt för mycket har en prägel av gummistämpel. Det har man försökt förbättra genom fullmäktiges projekt för demokrati.

Via Imatras viktigaste nyhetstidning Uutisvuoksi upplever kommuninvånarna att de får den nödvändigaste informationen om vad som händer i kommunen och de beslut som fattas där. Tidningen är främst en lokal informationstidning. Denanses inte vara särskilt kritisk eller väcka debatt. Tidningens insändarspalt använder kommuninvånarna aktivt för att framföra sina synpunkter och åsikter. Också förenings- och organisationslivet är aktivt i Imatra men verksamheten fokuserar mera sällan på den kommunala beslutsrätten.

Imatra har aktivt börjat lyssna på kommuninvånarna genom att bland annat ordna sammankomster och diskussionsaftnar. En del av kommuninvånarna upplever att de här sammankomsterna är styrda uppifrån och att kommuninvånarna inte har mycket att säga till om.

Botemedlet är ett lokalt nätverk av förnyare

Enligt undersökningen är debattkulturen i Imatra huvudsakligen reaktiv och diskussionerna handlar om frågor som givits uppifrån och som redan finns inom en färdig ram.

Debattkulturen präglas också av en viss tudelning: staden har ett rikt kultur-, fritids- och nöjesliv och kommuninvånarna deltar på bred front i olika slags fritidsaktiviteter, men aktiviteten återspeglar endast indirekt kommunalpolitiken och beslutsprocessen.

I undersökningen finns förslag till metoder för att stimulera kommuninvånarna att delta aktivare och olika sätt att hantera problemet med den lokala offentligheten som rapporten lyfter fram. En sådan metod är bland annat att skapa ett nätverk av lokala förnyare. Via detta nät kan man bygga upp en lokal debattkultur som baserar sig på förtroende samt knyter ihop och utnyttjar de lokala resurserna för att utveckla Imatra.

Utgångspunkterna och målen för undersökningen

Utgångspunkten för undersökningen var att den lokala offentligheten har stor betydelse för hur kommuninvånarna upplever sina egna möjligheter till medbestämmande och insyn. Växelverkan mellan beslutsfattare, tjänsteinnehavare och kommuninvånare sker enligt undersökningen genom olika kanaler och former av lokal offentlighet.

Till dessa hör enligt undersökningen lokala och regionalatidningar, förenings- och klubbverksamhet, offentliga tillsällningar och sociala nätverk.

Syftet med undersökningen är att utreda vilka förutsättningar den lokala offentligheten skapar för kommuninvånarnas deltagande, hur kommuninvånarnas deltagande och delaktighet kan stimuleras inom ramen för den offentlighet som redan finns och vilka olika former av offentlighet som behövs.

Målet för undersökningsprojektet är att finna metoder att undersöka den lokala offentligheten. Därför är den till sin natur en pilotundersökning. Den är i och för sig också en självständig undersökning, som syftar till att utreda vilka de faktorer är som stödjer eller försvagar kommuninvånarens deltagande i det offentliga livet i föremålet för udnersökningen, Imatra. Målet för undersökningen var också att utreda med vilka metoder kommuninvånarnas förutsättningar att delta kan stärkas mellan olika invånargrupper som invandrare, unga, äldre, arbetslösa och kommunala beslutsfattare.

Imatra valdes till modellkommun i undersökningen för att staden är en partnerkommun inom projektet för utvecklande av den kommunala demokratin.

Undersökningen har genomförts från den 1 februari till den 15 augusti 2005. Materialet består av dokumentmaterial, bakgrundsintervjuer och transkriberade intervjuer (Imatra stads tjänsteinnehavare, förtroendevalda, pressrepresentanter, kommuninvånare) samt mediematerial (Etelä-Saimaa, Uutisvuoksi, Imatralainen).

Rapporten finns i sin helhet på finska på adressen www.intermin.fi/julkaisu/302005.

Närmare information:

professor Hannu Nieminen, [email protected],

forskare Jaana Korkiakoski, Helsingfors universitet 040 724 8727,

projektsekreterare Inga Nyholm (09)160 44524