Lagen om främjande av integration ska i fortsättningen röra alla invandrare

Integrationslagen ska bara röra främjande av invandrares integration. Bestämmelser om mottagandet av asylsökande ska i fortsättningen finnas i en separat lag. Regeringen lämnar en proposition om den lagen senare i höst.

Regeringens proposition tar bättre än tidigare hänsyn till invandrare som befinner sig i olika situationer. De integrationsfrämjande åtgärderna ska grunda sig på invandrarnas behov. De flesta invandrare behöver stöd för integrationen, men behoven är mycket olika. Avsikten är att göra övergången till arbetslivet effektivare och snabbare men även att förebygga utslagning bland utsatta invandrare.

Regeringen föreslår att alla invandrare ska få basinformation om det finländska samhället och handledning om tjänster när de får uppehållstillstånd eller registrerar sin uppehållsrätt. Informationen ska delas ut både som tryckt material och via en elektronisk webbtjänst. Enligt gällande lag delas ingen basinformation ut. Inrikesministeriet ansvarar för att utarbeta och dela ut informationsmaterialet.

En inledande kartläggning ska utreda invandrarens personliga utbildningsbehov

Invandrarna ska ges en inledande kartläggning för att utreda deras personliga behov av integrationsutbildning och annan utbildning eller styras direkt till arbetslivet. Alla arbetslösa invandrare och de invandrare som är beroende av utkomststöd ska ha rätt till den inledande kartläggningen. Även andra invandrare kan genomgå den inledande kartläggningen och få anvisningar om den i den basinformation som delas ut. På så sätt får sådana grupper som i nuläget lämnar utanför integrationsåtgärderna, såsom personer som flyttar till Finland som make/maka till en finländare eller invandrare, rätt till en inledande kartläggning.

Kartläggningen ska inledas inom två månader från att invandraren har bett om den. För invandrare som är arbetslösa och registrerat sig som arbetssökande görs kartläggningen av arbetskraftsbyrån, för invandrare som är beroende av utkomststöd görs den av kommunen. I gällande lag finns ingen inledande kartläggning.

Integrationsplan bara för dem som behöver det

På basis av den inledande kartläggningen bedömer myndigheten om invandraren behöver en egentlig integrationsplan, som innehåller en plan för integrationsutbildning och annat stöd som behövs för att främja sysselsättningen. Alla invandrare som anses behöva en integrationsplan på basis av den inledande kartläggningen har rätt att få en. Utarbetandet av en integrationsplan ska inledas inom två veckor från det att kartläggningen har slutförts.

Antalet invandrare som får en integrationsplan ökar, eftersom endast arbetslösa invandrare och invandrare som får utkomststöd har rätt till en integrationsplan i nuläget. Målet är att invandrarna styrs till integrationsutbildningen snabbare och effektivare än i dag. Integrationsutbildningen ska innehålla språkstudier och undervisning i samhälleliga frågor och ska planeras i enlighet med grunderna i Utbildningsstyrelsens läroplan.

Kommunerna får ersättning för utgifterna för den inledande kartläggningen

Kommunerna ska få ersättning från statsbudgeten för de utgifter som den inledande kartläggningen orsakar. Integrationsutbildning ska ordnas enligt nuvarande modell i huvudsak som arbetskraftspolitisk utbildning, men även kommunen kan ordna integrationsutbildning. För basservicen ersätts de kostnader som orsakas kommunerna genom statsandelssystemet. Kommunerna ska också få kalkylerad ersättning för tre år om de tagit emot personer som behöver internationellt skydd eller kvotflyktingar. Vissa särkostnader, såsom ordnande av tolkning, betalning av utkomststöd och ordnande av betydande och långvariga social- och hälsovårdstjänster, ska fortfarande ersättas till fullt belopp.

Ny modell för integrationsutbildningen söks genom försöksprojekt

Det föreslås att integrationsutbildningen utvecklas genom ett separat försöksprojekt. Integrationslagen kommer att innehålla bestämmelser om ett försök för att testa nya modeller för integrationsutbildning. Projektet Delaktig i Finland pågår fram till slutet av 2013. Målet med projektet är att genom olika försök utveckla nya modeller för integrationsutbildningen och nya sätt att ordna utbildningen. Man söker så effektiva modeller som möjligt för att styra invandraren direkt till arbetsmarknaden eller stödja integrationen för invandrare som redan är inne på arbetsmarknaden. Vidare utvecklas bättre modeller för invandrare som behöver särskilt stöd och för invandrarbarn och unga. Modellernas inverkan och kostnadseffektivitet utvärderas i förhållande till det nuvarande systemet och nödvändiga ändringar i lagstiftningen bereds utgående från utvärderingen. Försöket finansieras av staten, Suomen Kulttuurirahasto och Svenska Kulturfonden.

Myndigheternas ansvarsfördelning förtydligas

Integration berör alla områden av livet och är därmed förknippad med flera politiska sektorer och förutsätter effektivt samordnande. I regeringens proposition preciseras ansvarsfördelningen mellan myndigheterna såväl när det gäller statsförvaltningen och regionförvaltningen som den lokala nivån. Det föreslås att samordningen på statsförvaltningsnivå stärks genom statens program för integrationsfrämjande.

I slutet av förra året bodde 155705 utländska medborgare i Finland. De största grupperna av utlänningar var ryssar, ester, svenskar och somalier. Lite över 207000 personer talade ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2009 studerade drygt 14400 invandrare i integrationsutbildningen och lite över 2900 deltog i arbetspraktik eller arbetslivsträning förknippad med integrationen.

Regeringens proposition med förslag till lag om främjande av integration finns på inrikesministeriets webbplats: www.intermin.fi/svenska/totalrevidering_integrationslagen

Närmare information: konsultativa tjänstemannen Meri-Sisko Eskola, 071878 8634, överinspektör Juha-Pekka Suomi, 071878 8644, överinspektör Sonja Hämäläinen (försöket Delaktig i Finland), 071878 8636