De unga upplever studier i specialklass både nyttiga och stämplande
Enligt en färsk utredning är de som studerar i specialklass nöjda med sina studier men känslan att bli utanför är vanlig. Utredningen baserar sig på rapporten Eritysluokka elämänkulussa (ung. Specialklassen i livet), för vilken man intervjuat 27 unga vuxna som studerat i specialklass, och som är funktionshindrade eller har romskt ursprung eller invandrarursprung.
Utredningen har gjorts av forskare inom specialpedagogik vid Helsingfors universitet och den har genomförts i samarbete med inrikesministeriet, undervisningsministeriet och institutionen för beteendevetenskaper vid Helsingfors universitet som en del av projektet Likabehandling först och främst.
Ungdomarna som deltog i intervjun ansåg i huvudsak sina erfarenheter av att studera i specialklass som positiva, men även att undervisningen i specialklass kändes stämplande. Specialklasserna hade ofta verkat skilt från de övriga klassernas verksamhet och man hade upplevt att samverkan med eleverna inom den allmänna undervisningen varit liten. Flere av de funktionshindrade ungdomarna och ungdomarna av romskt ursprung eller invandrarursprung hade också erfarenheter av att ha blivit kallade vid öknamn och retade.
Det är viktigt att höra de unga då man fattar beslut om studierna
De intervjuades utbildningsstigar hade ofta även efter grundskolan fortsatt inom särskild specialundervisning. Utbudet av specialundervisning på andra stadiet tycktes inverka starkt på den studiehandledning ungdomarna fick och hur de sökte sig vidare på egen hand. De intervjuade har också i huvudsak sökt sig till yrkesutbildning i stället för till gymnasium och inom yrkesutbildningen till sektorer där utbudet av speciellt stöd framhävs.
En del av de intervjuade ungdomarna hade erfarenhet av att de inte hade möjlighet att påverka och bli hörda när det gällde att fatta beslut om sina utbildningsstigar. Detta ansåg man att försvagade de ungas bindningar till valet av studieinriktning och inverkade på hur motiverande de upplevde studierna.
Även den undervisning man fått i specialgrupper på andra stadiet ansågs vara fungerande. I intervjuerna kom det dock fram tankar om exkludering och utanförskap även efter grundskolan. Som ett resultat av utredningen ställer sig också frågan hur en särskild skolstig eller ett specialundervisningssystem inverkar på den ungas samhällsdeltagande.
Utredningen finns på sidorna http://www.intermin.fi/publikation/012010 och www.yhdenvertaisuus.fi
Närmare uppgifter: Programkoordinator Krista Murto 071878 8289, inrikesministeriet, forskare Anna-Maija Niemi,09191 23447 och forskare Reetta Mietola, 050 4154655, Helsingfors universitet.