Bättre beredskap inför stormar kräver åtgärder på flera nivåer

– Omfattande elavbrott efter stormarna orsakade mycket skada och problem för medborgarna. Denna utredning klargör hur räddningsväsendet lyckades och vilka områden som måste utvecklas. Enligt vår bedömning klarade räddningsverken situationen bra. Antalet uppgifter var stort, varför utförandet av icke brådskande uppgifter tog tid, konstaterar inrikesminister Päivi Räsänen.

– Man hade förberett sig på stormen och erfarenheterna av de tidigare stormarna utnyttjades på flera områden. Trots det ska räddningsverken, elbolagen, kommunerna och medborgarna själva utveckla sin beredskap för olika undantagssituationer. Flera av samhällets infrastrukturfunktioner är känsligare än förut till exempel när det gäller väderorsakade störningar. Extrema väderfenomen förväntas öka i framtiden, fortsätter minister Räsänen.

– Skötandet av omfattande situationer kräver kompetens och väl inövat samarbete mellan flera myndigheter och aktörer inom den privata sektorn. Samarbetet ska utvecklas ytterligare, betonar minister Räsänen.

Räddningsverken utnyttjade vädervarningstjänsten vid Meteorologiska institutet under stormarna i december. Utifrån förhandsinformationen höjde räddningsverken sin beredskap bland annat genom att förbereda sig på att grunda en ledningscentral, försätta avtalsbrandkårer i beredskap och informera kommuner om den kommande stormen.

Räddningsverken kunde kalla de tilläggsresurser som behövdes till arbete under stormarna. Larmsystemen till avtalsbrandkårerna fungerade. Ett situationsbundet ledande organ grundades av 19 räddningsverk, som tog emot uppgifterna från nödcentralen och prioriterade dem. Största delen av räddningsverkens uppgifter orsakades av träd som fallit eller höll på att falla över vägar, järnvägar, hus eller ellinjer.

Störningar i myndighetsradionätet försvårade ledningen av räddningsverksamheten något, men orsakade inget hinder för verksamheten. Lokala problem med hörbarheten i VIRVE-nätet uppkom på åtta räddningsverks områden. Bland områdena hade Egentliga Finlands område mest problem. Räddningsverken samarbetade bland annat med polisen, kommunerna, försvarsmakten och elbolagen. Samarbetet med elbolagen fungerade regionvist växlande och högst måttligt bra.

Närmare anvisningar för beredskap
Under stormarna utförde räddningsverken främst icke brådskande uppgifter och uppgifter som enligt lagen inte hör till räddningsverken. Till exempel röjning av vägarna ankommer på vägägarna och röjning av ellinjerna på el- och nätbolagen. Utredningen rekommenderar att räddningsverken tillsammans med Vägförvaltningen, kommunerna, elbolagen och teleoperatörerna fastställer verksamhetsmodellerna och principerna för arbetsfördelning när det gäller icke brådskande uppgifter. Anvisningarna bereds i samarbete och leds av räddningsverkens samarbetsnätverk.

När det gäller VIRVE-nätet fastställer Suomen Erillisverkot Oy tillsammans med användarna de kritiska basstationerna och planerar reservkraftsanordningarna. Försörjningstrygghetscentralen finansierar de mest brådskande reparationerna.

Enligt utredningen varierade beredskapen mellan kommunerna. Regionförvaltningsmyndigheternas roll i samordnandet av beredskapen ska preciseras. Grunderna för räddningsverkens roll och deltagande i kommunerrnas beredskap ska vara enhetliga och gälla i hela landet. Inrikesministeriet har tillsatt en samarbetsgrupp för att utveckla regionalförvaltningens beredskap. Räddningsverken och Kommunförbundet har beslutat tillsätta en arbetsgrupp för att stöda kommunernas beredskapsplanering.

Det finns system för sammanställande av lägesbilder på olika nivåer: lokala, regionala och riksomfattande. Informationsutbytet är inte välfungerande. Man ska ge bättre anvisningar för sammanställande av lägesbilder än i nuläget och verksamheten ska övas regelbundet. Dessutom ska man utreda hur man kan slå ihop lägesbilderna för elbolagen och teleoperatörerna.

Inrikesministeriet framhäver också befolkningens egen beredskap i sin utredning. Fastighetsägare och verksamhetsutövare ska definiera sina behov av reservkraft och göra de anskaffningar som behövs. Befolkningen i glesbygdsområden ska förbereda sig med hemförråd för elavbrott som varar i flera dagar.

Inrikesministeriets utredning om räddningsåtgärderna under stormarna i december grundar sig på en förfrågan som gjorts till räddningsverken och Nödcentralsverket samt diskussioner som förts med olika aktörer.

Utredningen finns på inrikesministeriets webbplats: www.intermin.fi/svenska/utredningar

Centrala siffror gällande stormarna den 26–28 december 2011
• över 9 000 räddningsuppgifter under tre dygn (motsvarar antalet uppgifter under en normal månad)
• ca 4 000 fast anställda inom räddningsväsendet och avtalsbrandkårister arbetade
• nödcentralerna tog emot ca 3 600 samtal under den mest brådskande timmen

Närmare information: beredskapsdirektör Janne Koivukoski, 017 878 8420, räddningsöverinspektör Taito Vainio, 071 878 8423.