Gränsbevakningsväsendet får ökade befogenheter att ingripa i hybridhot

Gränsbevakningsväsendets befogenheter att snabbt och effektivt ingripa i hybridhot ökas. Bättre beredskap för hybridhot förbättrar Gränsbevakningsväsendets kristålighet och förmåga att hantera omfattande störningar. Statsrådet föreslog den 10 januari att lagarna om ändring av gränsbevakningslagen, av utlänningslagen och av vissa andra lagar som har samband med dem ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagändringarna den 11 januari. Ändringarna träder i kraft den 1 april 2019.

Med hybridhot avses olika avsiktliga åtgärder för att åstadkomma press, skada, osäkerhet och instabilitet hos den stat som är föremål för åtgärderna. Olika metoder kan vara t.ex. informationspåverkan, åtgärder mot nätet, terroristisk och brottslig verksamhet, sabotage som riktar sig mot den livsviktiga infrastrukturen samt militära åtgärder.

Lagändringarna kompletterar i synnerhet gränsbevakningsmännens befogenheter när det gäller att upprätthålla allmän ordning och säkerhet vid gränsövergångsställena, i Gränsbevakningsväsendets lokaler och på områden som är i Gränsbevakningsväsendets besittning, när polisen är förhindrad att göra det. Då har Gränsbevakningsväsendet samma befogenheter som polisen i motsvarande situationer.

Gränsbevakningsväsendets möjligheter att lämna andra myndigheter handräckning och att få handräckning av andra myndigheter preciseras. I fortsättningen kan Gränsbevakningsväsendet vid bekämpning av terrorism ge polisen handräckning som omfattar användning av militära maktmedel inte bara på havsområden utan också vid gränsövergångsställen och i närheten av gränsen. Handräckningen av försvarsmakten till Gränsbevakningsväsendet kan i sin tur också omfatta användning av maktmedel under en behörig gränsbevakningsmans uppsikt.

I gränsbevakningslagen tas det in bestämmelser om befogenheter för de värnpliktiga som fungerar som stöd för Gränsbevakningsväsendet. På grund av ett behov som uppstår i Finlands säkerhetspolitiska omgivning kan värnpliktiga tillfälligt t.ex. uppta signalement, reglera trafiken och utföra säkerhetsvisitationer. Värnpliktiga används emellertid inte i farliga uppgifter.

Enligt bestämmelserna ska en gränsbevakningsman ha rätt att ingripa i flygning av en obemannad luftfarkost eller en drönare genom att vid behov använda maktmedel eller tekniska åtgärder. Befogenheterna är nödvändiga t.ex. för att garantera sjöräddningshelikoptrarnas verksamhet.

I gränsbevakningslagen tas det in bestämmelser om tillfälliga avbrott i eller begränsningar av sjötrafiken. Dessutom utvidgas Gränsbevakningsväsendets rätt att tillfälligt använda fastigheter, att återkalla gränszonstillstånd och att meddela begränsningar av eller förbud mot rätten att röra sig.

Transportörers skyldigheter vid trafik över de yttre gränserna gäller i fortsättningen också trafiken mellan Schengenländerna, om gränskontrollen temporärt har återinförts vid de inre gränserna. Detta innebär i praktiken kontroll av resedokument, lämnande av passagerarförteckningar samt återtransportskyldighet i de fall då inresan har nekats. En transportör kan påföras en påföljdsavgift för försummelse av skyldigheterna.

Ytterligare information:
Ari-Pekka Koivisto, regeringsråd, tfn 0295 421 601, [email protected]
Anne Ihanus, lagstiftningsråd, tfn 0295 421 605, [email protected]