Räsänen: Polisens användning av maktmedel återhållsam i Finland - händelserna i Stockholm bör analyseras noggrant

Enligt inrikesminister Päivi Räsänen är polisens användning av maktmedel återhållsam i Finland. Polisen har årligen i genomsnitt ca en miljon uppgifter inom allmän ordning och säkerhet. Största delen av dessa sköter polisen utan att använda maktmedel.

I regel används alltid det lindrigaste möjliga maktmedlet. Användningen av polisens maktmedel i Finland lyftes fram i Amnestys årsrapport som publicerades i dag och i nyheterna om den. Rapporten tar upp läget för mänskliga rättigheter. I Amnestys årsrapport lyfts fram två enskilda fall där polisen har använt elpistol.

Polisen för statistik över användningen av maktmedelsredskap centraliserat vid Polisyrkeshögskolan. En separat utredning görs om varje fall av användning. Enligt statistiken använder polisen elpistol 350 - 400 gånger om året. Genom att använda elpistol har man kunnat undvika användningen av kraftigare maktmedel (skjutvapen, batong osv.) och minimera skadorna för målpersonen.

Orsakerna bakom händelserna i Stockholm bör analyseras

Räsänen anser att kravallerna i Sverige är ett synnerligen oroväckande fenomen och konstaterar att migrationspolitiken måste vara balanserad och genomföras så att den respekterar människovärdet. Dessutom måste myndigheterna bemöta alla som bor i landet på ett jämlikt sätt.

- Orsakerna bakom och bakgrunden till den situation som uppstått i Sverige måste dryftas noggrant också i Finland. Jämfört med Sverige har det inte i Finland hittills förekommit en lika tydlig regional segregering där andelen arbetslöshet, sociala problem och utslagning har varit exceptionellt stor, konstaterar Räsänen.

Den stora frustation som upplevs av invandrarna i Sverige och landets annorlunda migrationspolitik är sådana bakgrundsfaktorer som sannolikt har medverkat till att utvecklingen har gått i en sämre riktning. Minister Räsänen bedömer att risken för att något motsvarande ska hända i Finland för närvarande är låg. Samtidigt påminner ministern dock om att det fortsättningsvis finns mycket att göra med tanke på integreringen av invandrare.

- I Finland måste vi se till att bostadsområden eller minoriteter inte får en negativ stämpel. Rasism och hattal får inte ges utrymme i diskussionerna. När det gäller att förebygga utslagning är det viktigt att unga med invandrarbakgrund känner sig accepterade. Det bästa sättet att integreras är att den unga får en utbildningsplats och en lyckad anställning. När den unga har lagliga och faktiska möjligheter att lyckas i livet undviker han eller hon att halka in på den kriminella banan eller i gänglivet, konstaterar Räsänen.

I fråga om de unga som halkat in på brottets bana är det ofta fråga om personer som reagerar på omständigheter som inte omfattas av polisens behörighetsområde, t.ex. familjens utslagning. Därför är det ytterst viktigt att myndigheterna i rätt tid och på ett övergripande sätt tillsammans bedömer situationen för sådana ungdomar med utlänningsbakgrund och vidtar åtgärder för att bryta brottscirkeln och ge honom eller henne det stöd som behövs. Detta lyckas bäst med hjälp av en permanent verksamhetsmodell som baserar sig på samarbete mellan olika myndigheter.

I det tredje programmet för den inre säkerheten föreslås det att brottsspiralen hos gärningsmän som inte fyllt 18 år ska förebyggas med hjälp av införandet av den s.k. Ankkuri-modellen. Modellen ska tillämpas med beaktande av de lokala och regionala förhållandena och den praxis som redan finns. Införandet bereds av en tvärsektoriell arbetsgrupp som kommer att lägga fram sin genomförandeplan i september 2013.

Ytterligare information: specialmedarbetare Andrei Nahkala, 071 878 8212, polisdirektör Pentti Saira, 071 878 8571.