Inrikesminister Mari Rantanen: Ramförhandlingarna resulterade i en överenskommelse om stärkt inre säkerhet
Vid ramförhandlingarna enades regeringen om att stärka polisens, Gränsbevakningsväsendets, Skyddspolisens och befolkningsskyddets resurser med tanke på beredskap för omfattande hot. Kapaciteten hos myndigheterna med ansvar för den inre säkerheten är en väsentlig del av Finlands övergripande säkerhet.
Vid ramförhandlingarna den 23 april drog regeringen upp riktlinjer för en plan för de offentliga finanserna för 2026–2029. Planen behandlas vid statsrådets sammanträde den 30 april och överlämnas därefter till riksdagen.
Samtidigt som läget för de offentliga finanserna i Finland är svårt har Rysslands invasion av Ukraina och det fortsatta kriget inneburit en långvarig försämring i den säkerhetspolitiska omgivningen. Finland förbereder sig på omfattande hot, inklusive olika former av hybridpåverkan.
- I alla störningssituationer under den senaste tiden, vid gränsen och till sjöss, har myndigheterna inom den inre säkerheten skött samhällets första insats. Gränsbevakningsväsendet, polisen, Skyddspolisen och räddningsväsendet agerar sannolikt i den inledande fasen också vid framtida hot, säger inrikesminister Mari Rantanen.
- Regeringen enades vid ramförhandlingarna om att den inre säkerheten ska stärkas. Utöver det militära försvaret vill regeringen säkerställa tillräckliga resurser för den inre säkerheten med tanke på beredskap för alla hot, säger minister Rantanen.
I besluten under regeringens ramförhandlingar ingår en tilläggsfinansiering på sammanlagt cirka 127 miljoner euro för beredskap för inrikesministeriets förvaltningsområde under ramperioden. Nivån på tilläggen varierar årligen från cirka 20 miljoner euro till cirka 46 miljoner euro.
Polisen föreslås få ett tillägg som under ramperioden stiger gradvis från cirka 5 miljoner euro till cirka 8 miljoner euro för att höja beredskapsenhetens förmåga. I detta belopp ingår den andel på 3,1 miljoner euro som ingick i finansministeriets förslag för 2026–2028.
Skyddspolisen föreslås få ett bestående tillägg på cirka 10 miljoner euro från och med 2026 för att trygga den förutseende strategiska förmågan. Tryggandet av skyddspolisens tidiga varning och förmåga till underrättelseinhämtning gör det möjligt att i tid få information om allvarliga hot mot Finlands nationella säkerhet, så att vi kan förbereda oss på dem och förhindra att de realiseras.
I det rådande säkerhetsläget måste Gränsbevakningsväsendet ha omedelbar förmåga att reagera och påverka under alla omständigheter. Det beslutades att Gränsbevakningsväsendet föreslås få tilläggsfinansiering som stiger gradvis under ramperioden från cirka 13,5 miljoner euro 2026 till cirka 19 miljoner euro 2029. Genom tilläggsfinansieringen tryggar man bland annat användningen av strategiska förmågor, utvecklar befogenheterna i anslutning till de inre gränserna och säkerställer underhållet av stängslet vid östgränsen i framtiden.
För räddningsväsendet föreslås ett tillägg på sammanlagt 14 miljoner euro för utveckling av befolkningsskyddet i slutet av ramperioden (tilläggen gäller åren 2028 och 2029). Anslaget används för att förbättra skyddsrummens skick och för kompletteringsbyggande av skyddsrum.
Behovet av tillägg i samband med beredskapshelheten kommer att behandlas också i den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2025 som bereds som bäst.
Genom de föreslagna tilläggen kan Finlands övergripande säkerhet stärkas så att beredskapen och förmågorna bättre än tidigare motsvarar den grundläggande förändringen i Finlands säkerhetspolitiska omgivning.
Mer information:
Inrikesministeriet, Antti Karila, ekonomi- och planeringsdirektör, tfn 0295 488 288, [email protected]
Kimmo Kohvakka, räddningsöverdirektör, tfn 0294 488 400, [email protected]
Tomi Vuori, avdelningschef för polisavdelningen, tfn 0295 488 550, [email protected]
Petri Knape, direktör för enheten för nationell säkerhet, tfn 0295 488 235, [email protected]
Gränsbevakningsväsendet, Samuli Murtonen, chef för planerings- och ekonomienheten, tfn 0295 421 701, [email protected]