Finland förbereder sig för att tillämpa EU:s gemensamma migrationspakt

Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt för att bereda de lagändringar som behövs för att EU:s nya migrations- och asylpakt ska kunna genomföras i Finland.

EU:s nya migrations- och asylpakt hjälper EU att effektivisera kontrollen och identifieringen av tredjelandsmedborgare som passerar yttre gränser samt asyl- och återvändandeförfarandena. Genom pakten skapas också ett system för solidaritet där ingen medlemsstat som är utsatt för migrationstryck lämnas ensam. Medlemsstaterna får själva bestämma om de ska ge ekonomiskt stöd eller expertstöd eller om de ska ta emot asylsökande genom interna omplaceringar från en medlemsstat som är i behov av hjälp.
 
I pakten ingår tio rättsakter, som trädde i kraft den 11 juni. De börjar i huvudsak tillämpas i mitten av 2026.
 
De flesta av de rättsakter som ingår i pakten är förordningar som är direkt tillämpliga i medlemsstaterna. I det aktuella lagstiftningsprojektet görs därför en kartläggning av överlappande nationell lagstiftning och föreslås att den överlappande lagstiftningen upphävs. De flesta ändringsbehov gäller utlänningslagen.
 
De rättsakter som ingår i pakten ger också ett visst nationellt handlingsutrymme i synnerhet när det gäller prövning av asylansökan och sökande av ändring. Detta förutsätter både ny nationell lagstiftning och ändring av gällande lagstiftning.

I handlingsutrymmet beaktas regeringsprogrammets mål

Regeringen har som mål att föra en asylpolitik som fokuserar på nödställda, förhindrar missbruk och motsvarar en allmännordisk nivå. I den lagstiftning som nu bereds införs därför alla de skärpningar som EU:s migrations- och asylpakt tillåter. 
 
De mest nödställda ska i första hand bistås i ursprungsområdena. Asylmekanismen som baserar sig på passage av Europas gränser och ansökan om asyl i Finland minimeras. Målet är att förhindra missbruk av asylsystemet och att strama åt asylpolitiken, vilket även innefattar att de som fått avslag på sin ansökan lämnar landet eller avlägsnas ur landet. Syftet med de lagändringar som bereds inom projektet är att med beaktande av målen i regeringsprogrammet även uppnå besparingar.
 
Regeringens proposition eller propositioner lämnas till riksdagen senast i början av 2026, så att lagändringarna kan träda i kraft sommaren 2026.
 
De lagändringar som det reviderade mottagandedirektivet kräver görs i ett separat projekt där mottagningslagen ses över och som inrikesministeriet tillsatte i juli.

Genomförandet kräver åtgärder av flera myndigheter

Den 12 juni lade kommissionen fram en gemensam genomförandeplan för migrations- och asylpakten för att hjälpa unionen och dess medlemsstater att förbereda sig för genomförandet av rättsakterna. Arbetet har inletts med en behovsbedömning där varje medlemsstat har utrett vilka ändringar som behövs. Medlemsstaterna ska överlämna sina genomförandeplaner till kommissionen i december.
 
Genomförandet innebär mycket arbete när det gäller såväl lagstiftningen som den operativa verksamheten och kräver åtgärder av alla myndigheter som är involverade i Finlands asyl- och återvändandeförfaranden.

Ett enhetligt system har beretts i flera år

Syftet med EU:s migrations- och asylpolitik är att på ett hållbart sätt svara på de utmaningar som migrationen medför. För att den gemensamma politiken ska genomföras också i praktiken är det viktigt att medlemsstaternas asylsystem fungerar så enhetligt som möjligt.
 
Det gemensamma asylsystemet har byggts upp stegvis under en längre tid, och i dagens läge baserar sig medlemsländernas praxis redan i stor utsträckning på EU-reglering. I synnerhet krisåren 2015–2016 visade dock att det finns brister i systemet.

De nya reglerna bidrar till en systematisk hantering av migrationen och införande av effektiva och enhetliga förfaranden.
 
Mer information:
Sanna Montin, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 314, [email protected]
Berit Kiuru, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 283, [email protected]