De sammantagna konsekvenserna av ändringarna i utlänningslagen utreds

I ett forskningsprojekt ska det utredas hurdana sammantagna konsekvenser ändringarna i utlänningslagen och dess tillämpningspraxis har haft för ställningen för dem som sökt och beviljas internationellt skydd. I synnerhet ska det granskas om ändringarna har inverkat på tillgodoseendet av barnets bästa.

När det gäller internationellt skydd har det under de senaste åren beretts ändringar i utlänningslagen som separata projekt vid inrikesministeriet och justitieministeriet. Det är dock nödvändigt att ändringarnas sammantagna konsekvenser för ställningen för dem som ansökt om och beviljas internationellt skydd granskas som en helhet. Till exempel har grundlagsutskottet och diskrimineringsombudsmannen fäst uppmärksamhet vid detta.

Med hjälp av det forskningsprojekt som nu inleds försöker man få närmare information om hurdana konsekvenser ändringarna i utlänningslagen och dess tillämpningspraxis allmänt har haft för den rättsliga ställningen för dem som söker och beviljas internationellt skydd och i synnerhet för barnens ställning. Undersökningen gäller de ändringar som godkänts eller trätt i kraft under den föregående regeringsperioden (2015–2019).

Projektet är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020. Till forskargruppen hör sakkunniga från Åbo Akademi, Åbo universitet, Europeiska institutet för kriminalpolitik och Migrationsinstitutet. Projektets styrgrupp valde den som genomför undersökningen på basis av öppen ansökan. Styrgruppen består av representanter för inrikesministeriet, justitieministeriet, utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet. Forskarna arbetar självständigt.

Syftet med undersökningen är att få en helhetsbild av situationen, och undersökningsresultaten kan utnyttjas i kommande lagstiftningsprojekt. I regeringsprogrammet har det skrivits in att det utreds hur de lagändringar som gjorts i utlänningslagen tillsammans med tillämpningspraxis inverkar på rättssäkerheten. Undersökningen ska resultera i konkreta åtgärdsrekommendationer. Avsikten är att projektets resultat ska bli klara före januari 2021.

Undersökningen fördjupar tidigare utredningars information om hur rättssäkerheten tillgodoses

Under de senaste åren har det gjorts flera utredningar om asylprocessen. På basis av utredningarna har Migrationsverket och olika myndigheter redan bedrivit utvecklingsarbete.

I en utredning som beställdes av inrikesministeriet och gjordes av Owal Group och som blev färdig i juni 2019 granskades asylprocessen som helhet särskilt med tanke på processens smidighet och kvalitet samt resurserna. Rättssäkerheten granskades med tanke på ordnandet av rättshjälpen för asylsökande och besvärstiderna i fråga om asylbeslut.

Med finansiering från statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet har man tidigare utrett asylsökandenas ställning som rättshjälpsklienter efter det att asylsökandenas rätt till ett med offentliga medel finansierat biträde vid asylsamtalet begränsades 2016.

Lagändringar som är i linje med rekommendationerna i dessa utredningar och som skrivits in i regeringsprogrammet bereds som bäst vid justitieministeriet.

Den undersökning som nu inleds har ett bredare perspektiv än rättshjälp och besvärstider. I den utreds ställningen för dem som sökt och beviljas internationellt skydd och tillgodoseendet av deras rättigheter under och som ett resultat av processen.

Ytterligare information:

Riitta Koponen, lagstiftningsdirektör, inrikesministeriet, migrationsavdelningen, tfn 0295 488 610, [email protected]
Elina Pirjatanniemi, professor, Åbo Akademi, tfn 050 401 3735, [email protected]