Undersökning: Deltagandet i arbete och utbildning minskar brottslighet och olyckor

Utslagning har ett samband med säkerhetsproblem: brott och olyckor förekommer oftare bland låginkomsttagare som saknar arbete och utbildning. Även om en betydande del av sambandet kan förklaras med skillnader mellan individer, har utslagningen också en verklig effekt som ökar säkerhetsproblemen. Att öka sysselsättningen och involvera de arbetslösa samt utöka utbildningen är lovande sätt att minska brott och olyckor.

I ett forskningsprojekt som genomfördes av Institutet för kriminologi och rättspolitik samt Demos Helsinki undersöktes sambandet mellan å ena sidan utslagning och å andra sidan benägenheten att begå brott eller utsättas för brott och att råka ut för olyckor. Undersökningen utfördes i form av en systematisk litteraturöversikt som kartlade nordiska forskningsresultat i ämnet. Översiktens resultat kompletterades med en enkät som riktades till de intressentgrupper och forskare som arbetar med ämnet. Syftet med projektet var att med hjälp av undersökningar som utredde orsakssamband utreda om utslagning och utsatthet ökar säkerhetsproblem – och om man genom att förebygga utslagningen också kan minska säkerhetsproblem.

Ökningen av aktivitet minskar brott

Säkerhetsproblemen är inte jämnt fördelade bland befolkningen. Särskilt sannolikheten att begå allvarliga och upprepade brott och även att falla offer för brott och olyckor har ett samband med den socioekonomiska utsattheten och utslagningen. En betydande del av sambandet mellan utslagningen och säkerhetsproblemen kan förklaras med skillnader mellan individer: till exempel impulsivitet, inlärningssvårigheter och substansberoende.

Trots de individuella skillnaderna minskar deltagandet i arbete eller i aktiveringsåtgärder avsedda för de arbetslösa sannolikheten att begå brott samt att falla offer för substansrelaterade olyckor och våld. En annan evidensbaserad metod är att öka deltagandet i utbildning: Grundskolereformerna i de nordiska länderna har minskat antalet brott och olyckor, och begränsningen av tillgången till utbildning har på motsvarande sätt ökat brottsligheten. Effekter av förlängningen av den finländska läroplikten för säkerheten har ännu inte undersökts.

"De studier som genomförts i de andra nordiska länderna ger hopp om de positiva effekterna av den förlängda utbildningen även i Finland, men de goda resultaten beror på om man får ungdomarna att gå i skolan. De ungdomar som löper störst risk för brott har ofta också inlärningssvårigheter, motivationsproblem eller problem med alkohol och droger. Skolorna behöver tilläggsresurser för att kunna möta ungdomarna som individer", konstaterar forskardoktor Karoliina Suonpää.

Det är särskilt svårt att minska bruket av våld

På basis av översikten minskar deltagande i arbete och utbildning systematiskt egendomsbrott och substansrelaterade olyckor, men effekter på våldsbrott observeras inte i alla undersökningar. Det verkar som om det är svårare att minska våldsbrott än egendomsbrott. Vid sidan av de socialpolitiska åtgärder som riktas till hela befolkningen behövs skräddarsydda åtgärder riktade till riskgrupperna. Det behövs också mer forskningsrön om hur effektiva dessa åtgärder är.

Undersökningen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022.

Ytterligare information: Forskardoktor Karoliina Suonpää, tfn 050 448 8583, fornamn.efternamn(at)helsinki.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/svLinkki toiselle sivustolle.