Sök

2.5.2023 | Utslagning har ett samband med säkerhetsproblem: brott och olyckor förekommer oftare bland låginkomsttagare som saknar arbete och utbildning. Även om en betydande del av sambandet kan förklaras med skillnader mellan individer, har utslagningen också en verklig effekt som ökar säkerhetsproblemen. Att öka sysselsättningen och involvera de arbetslösa samt utöka utbildningen är lovande sätt att minska brott och olyckor.

9.10.2012 | Enligt inrikesminister Päivi Räsänen är förebyggande av utslagning det bästa säkerhetsarbetet.

16.8.2011 | Utslagning uppskattas vara det största hotet mot inre säkerhet. Det har visat sig vara svårt att förutse, förebygga och hantera plötsliga störningar som inträffar under normala förhållanden. Kostnaderna som orsakas av utslagning ökar kraftigt. Man måste ta tag i utmaningarna på ett effektivare sätt, och därför behövs nya samarbetsmodeller för det förebyggande arbetet.

29.9.2021 | Ungdomsforskningsnätverket och Institutet för kriminologi och rättspolitik (Krimo) vid Helsingfors universitet utredde i sin undersökning risker som hänför sig till bakgrunden till personer som begår sexualbrott, vilka omständigheter som inverkar på att sexualbrott inträffar samt förslag till åtgärder för att förebygga sexualbrottslighet.

12.8.2021 | Politices magister Akseli Koskela har utnämnts till inrikesminister Maria Ohisalos nya statssekreterare den 12 augusti 2021. Tidigare statssekreterare Olli-Poika Parviainen blir stadsdirektör för Tavastehus.

3.4.2018 | Utbildningsspelet om inre säkerhet, dvs. STOP-spelet, lär de unga kunskaper och färdigheter om ett säkert liv med hjälp av ett digitalt kortspel. I spelet, som riktar sig till högstadieelever, möter ungdomarna frågor som gäller bl.a. utslagning, hatretorik och mediekompetens.

8.7.2021 | Fredagen den 9 juli ordnar Europeiska kommissionen ett högnivåforum med temat mottagande av kvotflyktingar och främjande av det. Inrikesminister Maria Ohisalo företräder Finland vid forumet, som ordnas virtuellt över video.

20.5.2021 | Torsdagen den 20 maj godkände statsrådet redogörelsen för den inre säkerheten och överlämnade den till riksdagen för behandling. Målet för redogörelsen är att alla människor och människogrupper i Finland ska få leva i ett allt tryggare land.

24.5.2021 | Den 24 maj har inrikesministeriet tillsatt ett projekt där det ska göras en utredning om en lagändring som gör det möjligt att bevilja tillfälligt uppehållstillstånd och främlingspass för en begränsad tid till en asylsökande som fått avslag på sin ansökan och som är sysselsatt. Avsikten med ändringen är att personen ska kunna resa för att skaffa resedokument av myndigheterna i sitt eget land. Dessu...

3.7.2020 | Ur fonden för inre säkerhet (ISF) beviljas 7,9 miljoner euro i EU-stöd för 14 projekt. Nästan hälften av EU-stödet beviljas för genomförande och utveckling av EU-omfattande informationssystem som hänför sig till gränsövervakning. Dessutom finansieras bland annat förebyggande av våldsbejakande radikalisering samt beredskap för kemiska och radiologiska hot.

29.8.2018 | Regeringen beslutade om ett tilläggsanslag på 2,5 miljoner euro för polisens förebyggande verksamhet för 2019. Med tilläggsfinansieringen ingriper man i säkerhetsutvecklingen i förorter innan problemen tillspetsas. Regeringen enades vid budgetmanglingen den 29 augusti om innehållet i budgetpropositionen för 2019.

4.6.2018 | Inrikesministeriets vision är att Finland ska vara världens tryggaste land år 2030, och lika tryggt för alla invånarna. För att visionen ska kunna genomföras ska man under de kommande åren genom tjänsterna inom den inre säkerheten jämna ut skillnader i människors och befolkningsgruppers säkerhet och trygghetskänsla. Inrikesministeriets framtidsöversikt publicerades den 4 juni.

14.9.2018 | Budgetförslaget för inrikesministeriets förvaltningsområde 2019 är ca 1,5 miljarder euro. Allt som allt är budgetförslaget 2019 ca 24 miljoner euro mindre jämfört med 2018 års ordinarie budget.

22.5.2017 | Inrikesminister Paula Risikko besöker Förenta staterna den 23–26 maj 2017. Hon deltar i ett möte i FN:s kommitté mot terrorism på torsdagen. Minister Risikko presenterar för kommittén god finländsk praxis som hänför sig till FN:s program för bekämpning av våldsam extremism och som syftar till att förebygga våldsbejakande radikalisering och utslagning.

24.1.2018 | En trygg vardag på 2020-talet kräver prognoser om framtiden i dag inrikesministeriet Utgivningsdatum 24.1.2018 10.30 | Publicerad på svenska 24.1.2018 kl. 13.15 Typ: Pressmeddelande 7/2018 Inrikesministeriet och Träskända stad informerar – Finland...

8.2.2017 | Minister Risikko: Ankkuri är en effektiv modell också i kampen mot våldsbejakande radikalisering inrikesministeriet Utgivningsdatum 8.2.2017 9.30 Typ: Pressmeddelande - Ankkuri-arbetet har pågått redan länge på många orter och gett goda resultat. ...

5.10.2017 | Strategin för den inre säkerheten Ett bra liv – en trygg vardag är en färdplan med hjälp av vilken Finland i enlighet med regeringsprogrammets vision blir världens tryggaste land. Inre säkerhet innebär att människor i Finland kan åtnjuta de rättigheter och friheter som samhället erbjuder utan rädsla eller otrygghet som beror på brottslighet, störningar, olyckor eller andra tråkiga nationella eller internationella fenomen.

31.5.2018 | Ungdomar med invandrarbakgrund eller funktionsnedsättning upplever mer våld och hot om våld än andra ungdomar. Äldre personer blir mer sällan offer för brott än den övriga befolkningen. I Finland är mängden kvinnor som möter våld i nära relationer näst störst i EU-länderna. Av alla människor som dött till följd av olyckor eller våld i Finland är två tredjedelar män. Bl.a. dessa uppgifter framgår...

23.5.2013 | Räsänen: Suomen poliisi käyttää maltillisesti voimakeinoja, Tukholman tapahtumat analysoitava

15.8.2018 | Radikalisering är inte ett brott, men om den leder till våld kan personen utgöra ett hot mot andra människor och samhället. Utmaningen är hur man ska gå till väga med en person som har radikaliserats och som inte kan omfattas av åtgärder enligt strafflagen. Att effektivt förebygga våldsbejakande radikalisering förutsätter att man vid sidan om polisens åtgärder vid behov kan hänvisa personen också till andra tjänster.