Arbetsgruppens förslag:
Barnbudgetering pilottestas i statsbudgeten för 2022

En arbetsgrupp utredde hur barnbudgeteringen och kompetensen i anslutning till den borde utvecklas över regeringsperioderna. Målet är att främja tillgodoseendet av barnens rättigheter.

Regeringen har i sitt regeringsprogram förbundit sig att bedöma konsekvenserna för barn av beslut, främja barnbudgetering, stärka faktaunderlaget för barnens välbefinnande samt barnens och ungdomarnas delaktighet. Statsrådets kansli tillsatte i slutet av 2020 i anslutning till den nationella barnstrategin en arbetsgrupp för att utreda hur barnbudgeteringen och kompetensen i anslutning till den borde utvecklas över regeringsperioderna. 

Barnbudgetering innebär att man granskar budgeten ur ett barnrättsligt perspektiv. Det handlar om uppföljning av budgetutgifter och budgetinkomster som gäller barn och om bedömning av budgetbeslutens konsekvenser för barn.

”Barnperspektivet bör tas i beaktande i ledningen av den offentliga ekonomin. Gränserna mellan förvaltningsområden och förvaltningsnivåer måste överskridas eftersom ett bra liv för barnet är en helhet. Modellerna för barnbudgetering måste därför integreras både i ledningen av staten och av framtida välfärdsområden samt i deras och kommunernas gränssnitt för kunskapsledning. Finansministeriet inleder genast detta utvecklingsarbete. Samtidigt vill jag påminna om att barns och ungas delaktighet är en del av bedömningen av budgetkonsekvenserna på alla nivåer. Det är nödvändigt med växelverkan mellan beslutsfattare och barn och unga för att vi ska lära oss mer om hur satsningarna påverkar deras vardag”, säger minister Annika Saarikko.

Enligt kommittén som övervakar efterlevnaden av FN:s konvention om barnets rättigheter ska barns rättigheter beaktas i alla skeden av budgetprocesserna. I Finland har dock barnbudgeteringen tills vidare varit sparsam.

”En fenomenbaserad granskning av barns och ungas välfärd ger oss ett tillfälle att komplettera kunskapsunderlaget i anslutning till budgeteringen. Detta förutsätter utveckling av förvaltningsöverskridande granskning så att identifieringen av helheter kan förbättras och medvetenheten ökas. För att barnbudgeteringen ska lyckas krävs dock noggrann planering och stegvis framskridande så att vi kan komma igång", säger arbetsgruppens ordförande, finansministeriets budgetchef Sami Yläoutinen.

Granskningen av barnåldersklassen i budgeten bidrar till att skapa en övergripande bild av de budgetposter som särskilt gäller barn. Den kan också utnyttjas för att lyfta fram och lösa samhälleligt och socialt svåra problem som gäller barn. 

”I och med barnbudgeteringen kan vi identifiera utgifter som gäller barn och därmed också trygga tjänster som svarar mot barnens och familjernas behov nu och i framtiden”, säger ordföranden för ministerarbetsgruppen för barn- och ungdomspolitik, vetenskaps- och kulturminister Antti Kurvinen.

Arbetet i arbetsgruppen för barnbudgetering är en del av genomförandet av den nationella barnstrategin. Arbetsgruppen har lagt fram förslag till hur barnbudgeteringen kan stödja genomförandet av den nationella barnstrategin. 

Arbetsgruppen föreslår att

1. barnbudgeteringen pilottestas i budgetpropositionen för 2022 och den etableras som en del av budgetpropositionen för 2023. 
2. konsekvenserna för barnen bedöms för varje regeringsperiod
3. uppföljningen och rapporteringen av utfallsuppgifterna i kommunernas (och senare även välfärdsområdenas) budgetar utvecklas i ett separat projekt
4. kommunernas och välfärdsområdenas eget barnbudgeteringsarbete genomförs som nätverksbaserad beredning efter att social- och hälsovårdsreformen har trätt i kraft.

Beredningen av pilotförsöket fortsätter som bäst som en del av beredningen av budgetpropositionen för 2022. Finansministeriet har tillställt ministerierna en anvisning om beredningen av budgeten. I anvisningen beskrivs också budgetens avsnitt om barnbudgetering.

Under arbetets gång hörde arbetsgruppen flera centrala intressentgrupper, såsom Statens revisionsverk, barnombudsmannen, riksdagens centrala utskott, Finlands Kommunförbund r.f. samt organisationer. Dessutom utnyttjades kompetensen hos sakkunniga vid olika ministerier och inrättningar. 

Ytterligare information:

Sami Yläoutinen, budgetchef, arbetsgruppens ordförande, tfn 02955 30320, sami.ylaoutinen(at)vm.fi

Piia Pekola, specialsakkunnig, arbetsgruppens sekreterare, tfn 02955 30594, piia.pekola(at)vm.fi