Rådet för bedömning av lagstiftningen
Vem får mest fördelar av BSP-systemet?

Rådet för bedömning av lagstiftningen har uttalat sig till miljöministeriet om propositionen till en lag om bostadssparsystemet. Propositionen har beretts väl och utgör en åskådlig helhet. Konsekvenserna har redogjorts relativt mångsidigt, men det behövs precisering av konsekvenserna för dem som är föremål för lagen.

Syftet med lagförslagen är att uppmuntra köpare av första bostad till målinriktat sparande och att göra BSP-systemet tydligare. Enligt förslaget ska bostadslån för första bostad kunna beviljas till en bostadssparare antingen som räntestödslån, ett lån med statsborgen eller som en kombination av dessa. Enligt förslaget slopas de nuvarande regionala maximibeloppen för räntestödslån. Under räntestödstiden ska bostaden i regel vara i egen användning av låntagaren. Enligt förslaget ska den övre åldersgränsen på 44 år för inledande av bostadssparande slopas, och personer som fyllt 15 år ska kunna öppna ett bostadssparkonto för sig även i fortsättningen. 

Lagförslaget innehåller en informativ redogörelse för nuläget i bostadssparsystemet och dess problem, såsom oklara tolkningar av bestämmelserna och bristen på flexibilitet i systemet. Syftet med och de centrala förslagen i propositionen har beskrivits relativt klart och tydligt. 
I lagförslaget har man med framgång använt sig av statistik och forskningsrön. Det innehåller flera illustrativa figurer och tabeller som ger en god och mångsidig uppfattning av bostadssparsystemet och hur det utnyttjas. 

Konsekvenserna för hushållen och de offentliga finanserna har bedömts från flera olika perspektiv. I propositionen bör ändå gärna preciseras vilka hushåll som i synnerhet kommer att känna av propositionens konsekvenser. Till exempel inom vilka inkomstnivåer kommer hushållen sannolikt att använda sig mest av BSP-systemet? Dessutom saknas en diskussion av en eventuell risk för att BSP-systemet lockar till att köpa en dyr bostad i ett område där bostadens säkerhetsvärde sannolikt kommer att minska. Detta kan öka statens borgensansvar.   

Ändringarna i BSP-systemet både minskar och ökar regleringsbördan på kreditinstituten. Lagförslaget bör med fördel innehålla en samlad bedömning, framtagen till exempel med hjälp av räknaren för bedömning av regleringsbördan, av huruvida regleringsbördan sammantaget kommer att minska eller öka.

Rådet för bedömning av lagstiftningen har uttalat sig om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om systemet för bostadssparande och till lagar som har samband med den (projektnummer: YM56:00/2023) som miljöministeriet överlämnade till rådet per e-post den 15 november 2024. Utlåtandet är offentligt. 

Rådet för bedömning av lagstiftningen anser att utkastet till regeringens proposition uppfyller kraven i anvisningarna om konsekvensbedömning vid lagberedning väl. Rådet rekommenderar att utkastet till proposition kompletteras i enlighet med rådets utlåtande innan propositionen lämnas till riksdagen.  

Mer information: Meri Virolainen, bedömningsråd, generalsekreterare för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 0295 160 202, Essi Römpötti, specialsakkunnig, sekreterare för rådet för bedömning av lagstiftningen, tfn 0295 160 125

Rådet för bedömning av lagstiftningen är ett självständigt och oberoende organ som ger utlåtanden om utkast till regeringspropositioner och konsekvensbedömningarna i dem.