Översikt: Täcker civil beredskap gråzoner inom Finlands övergripande säkerhet?

Samarbetet inom civil beredskap mellan EU och Nato har uppmuntrat Finland att utveckla sin egen civila beredskap. Begreppet civil beredskap har för närvarande ingen klar och etablerad ställning i det finländska systemet för övergripande säkerhet. I en Policy Brief-översikt som publicerades den 18 januari dryftas vilka befintliga funktioner den civila beredskapen hänför sig till och vilka betydelser begreppet ska bära.

Begreppet civil beredskap har kommit till Finland i första hand genom EU-samarbete och internationellt samarbete. Enligt utredningen är det med tanke på innebörden och definitionen av begreppet viktigt att beakta den internationella verksamhetsmiljön och förändringarna i den.

”Finland är inte oberoende av andra länder när det gäller begrepp och diskussion kring säkerhet, utan vi får nya tänkesätt och idéer också genom internationellt samarbete. Som exempel kan nämnas civil beredskap och resiliens, som har börjat diskuteras vid sidan av de traditionella begreppen övergripande säkerhet, totalförsvar och beredskap”, säger Petri Uusikylä, ansvarig ledare för projektet och forskningsdirektör vid Vasa universitet.

Enligt Uusikylä ger samarbetet inom civil beredskap Finland en chans att kritiskt granska hur dess egna system fungerar i den nya säkerhetspolitiska miljön, som en del av det europeiska och euroatlantiska säkerhetssystemet.

Risk för en svåröverskådlig röra av begrepp: ”Det gäller att fundera på samband med tidigare funktioner och begrepp”

Det är möjligt att begreppet civil beredskap och den praktiska verksamheten inte alltid motsvarar varandra. I utredningen nämns som exempel att räddningsväsendet, den finländska försörjningsberedskapsverksamheten, beredskapsskyldigheten enligt beredskapslagen och offentliga och privata aktörers säkerhetsplanering i vid bemärkelse är civil beredskapsverksamhet.

”När vi tar i bruk nya begrepp eller när nya begrepp kommer in från internationella sammanhang gäller det att fundera på deras samband med tidigare funktioner och begrepp. Annars finns det en risk för att arkitekturen för den övergripande säkerheten blir oklar och svåröverskådlig”, konstaterar Uusikylä.

Forskargruppen rekommenderar att de finländska begreppen kring beredskap och övergripande säkerhet ses över mer ingående till följd av förändringarna i den europeiska och nationella säkerhetspolitiska miljön. Utöver detta bör också gränserna mellan myndigheternas verksamhet i anslutning till den civila beredskapen ses över och förtydligas. Avslutningsvis rekommenderar forskargruppen att det begreppsmässiga och funktionella sambandet mellan civil beredskap och resiliens ses över i enlighet med EU:s och Natos exempel.

”Idéer och diskussion kring resiliens har varit aktuella i internationella sammanhang och även i Finland sedan 2010-talet – och kring civilberedskap ännu längre än så. Det skulle vara viktigt att beakta begreppen i finländsk säkerhetsterminologi och göra dem bättre kända bland allmänheten”, betonar Uusikylä.

Utredningen baserar sig på litteratur, tidigare definitioner av begrepp, rapporter och expertintervjuer kring civil beredskap.

Policy Brief-översikten är en del av projektet ”Civil beredskap tillsammans: från globala hot och möjligheter till gemensam beredskap”, som Vasa universitet leder inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. Andra projektpartner är yrkeshögskolan Laurea, Räddningsinstitutet, Polisyrkeshögskolan, Finlands Kommunförbund och Vantage Consulting. Projektet inleddes i maj 2022 och pågår till december 2023.

Ytterligare information: Petri Uusikylä, forskningsdirektör, Vasa universitet, tfn 040 577 7516, petri.uusikyla(at)uwasa.fi

Policy Brief är en artikelserie inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningverksamhet. I den presenteras synpunkter på aktuella samhällsfrågor och till stöd för det politiska beslutsfattandet. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i publikationen. Textinnehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.