EU:s inrikesministrar diskuterar hur kriget i Ukraina påverkar unionens inre säkerhet

EU:s inrikesministrar sammanträder till ett inofficiellt möte för justitie- och inrikesministrar i Prag den 11 juli 2022. Det är fråga om det första mötet under Tjeckiens EU-ordförandeskap. Vid mötet diskuterar inrikesministrarna bl.a. hur kriget i Ukraina påverkar EU:s inre säkerhet, bekämpningen av sexuellt våld mot barn och informationssystemens interoperabilitet inom området för rättsliga och inrikes frågor.

Omedelbart efter Rysslands invasion av Ukraina identifierades den ökade risken för människohandel i EU, särskilt med tanke på att en stor del av de ukrainare som flyr kriget är kvinnor och barn.

– EU och medlemsstaterna har vidtagit många förebyggande åtgärder för att bekämpa människohandel, och nu ser det ut som om åtgärderna också har gett resultat. Det snabba genomförandet av direktivet om tillfälligt skydd är till exempel en metod som har bidragit till att bekämpa människohandel. Fenomenet och dess utveckling måste dock följas noggrant även i fortsättningen, eftersom människohandeln fortfarande existerar, säger inrikesminister Krista Mikkonen.

En annan fråga som hänför sig till kriget i Ukraina är den eventuella spridningen av vapen till EU till följd av konflikten i Ukraina. Inrikesministrarna diskuterar bland annat hur EU kan stödja Ukraina och dess granne Moldavien när det gäller att förhindra vapensmuggling. Som en del av detta kommer inrikesministrarna att diskutera hur myndigheterna i länderna bör stödjas i upprätthållandet av de nationella vapenregistren för att myndigheterna ska ha en noggrannare bild av de vapen som rör sig inom området.

På inrikesministrarnas agenda står också bekämpning av sexuellt våld mot barn

Vid det informella inrikesministermötet diskuteras också kommissionens nya förslag till förordning som syftar till att intensifiera kampen mot sexuellt våld mot barn.

Förordningen medför nya skyldigheter för tjänsteleverantörerna på internet: tjänsteleverantörerna ska i fortsättningen bedöma hur stor risk det finns för att man med deras plattformar delar ut material som innehåller sexuellt våld mot barn eller att plattformarna utnyttjas som ett verktyg för det s.k. grooming-fenomenet. Med grooming avses att ett barn eller en ung person lockas på internet för sexuella ändamål.

De riktade skyldigheterna i fråga om riskbedömning och riskhantering kompletteras vid behov med bestämmelser om upptäckt, anmälan och avlägsnande av innehåll av sexuellt våld. Tillämpningsområdet för skyldigheterna begränsas i förslaget till vad som är absolut nödvändigt för att skydda barn mot sexuellt våld.

Utöver de skyldigheter som åläggs tjänsteleverantörerna eftersträvas målet genom att det föreslås att det inrättas ett nytt EU-center för att bekämpa sexuellt våld mot barn. Syftet med det självständiga centret är förutom att ingripa i fenomenet också att stödja offren.

Informationssystemens interoperabilitet stärker EU:s säkerhet

På inrikesministrarnas agenda står också genomförandet av interoperabiliteten mellan EU:s informationssystem inom området för rättsliga och inrikes frågor. Ministrarna ombeds att stärka sitt politiska engagemang i den uppdaterade tidsplanen för införandet av systemen.

På EU-nivå används och utvecklas flera informationssystem med hjälp av vilka gränsbevakare samt migrationsmyndigheter och brottsbekämpande myndigheter registrerar och får tillgång till uppgifter om personer. Genom interoperabla informationssystem kan EU:s gränskontroll och inre säkerhet stärkas.

Mer information:
Laura Yli-Vakkuri, överdirektör, tfn 029 548 8250, [email protected] 
Hannele Taavila, polisdirektör, tfn 029 548 8568, [email protected]
Tiina Kivinen, specialmedarbetare, tfn 050 566 1922, [email protected] (förfrågningar om intervjuer med minister Mikkonen)