Regeringens proposition om lagstiftning om polisens kriminalunderrättelseinhämtning har sänts på remiss
Inrikesministeriet sände i dag ett utkast till regeringens proposition om lagstiftning om polisens kriminalunderrättelseinhämtning på remiss. Efter revideringen ska det bli möjligt att på basis av hot använda metoder för kriminalunderrättelseinhämtning vid bekämpning av allvarlig brottslighet. Remissbehandlingen pågår till den 16 april 2026.
Förebyggande av brott är en av polisens kärnuppgifter. Syftet med propositionen är att effektivisera bekämpningen av allvarlig brottslighet och göra det möjligt att på basis av hot ingripa i bland annat allvarlig gängbrottslighet och organiserad brottslighet. Syftet med hotbaserad kriminalunderrättelseinhämtning är att redan på förhand avvärja hot som allvarlig brottslighet innebär och i sista hand brott. Målet är också att förhindra att de mest skadliga brottsfenomenen når Finland.
När omvärlden förändras har de hot som brottsligheten utgör blivit allt allvarligare och mångformigare samtidigt som de utvecklas snabbare, och därför bör de kunna bekämpas på förhand. Detta förutsätter att inhämtandet av information inleds i ett tidigare skede än för närvarande.
I fråga om metoder grundar sig de föreslagna bestämmelserna på de bestämmelser om hemliga metoder för inhämtande av information som redan finns i polislagen för förhindrande av brott, men bestämmelserna om förutsättningarna för användning av dem ska basera sig på hot. Regleringen möjliggör hemlig informationsinhämtning innan den brottsliga verksamheten har utvecklats till ett specificerat brott i de situationer där allvarlig brottslighet allvarligt hotar individens eller samhällets säkerhet. De nuvarande befogenheterna är starkt bundna till förhindrande av ett enskilt brott, och prognostiseringen är möjlig först med mycket kort varsel innan ett allvarligt brott begås. Förslaget möjliggör dock inte inhämtande av information som gäller förtrolig kommunikation eller som sker inom hemfridsskyddade områden.
Genom kriminalunderrättelseinhämtning bekämpas i synnerhet gängbrottslighet och organiserad brottslighet
Det viktigaste föremålet för kriminalunderrättelseinhämtningen är organiserad brottslighet och omfattar också kriminella nätverk som är lösare organiserade samt de allvarligaste formerna av gatugängsbrottslighet. Metoderna för kriminalunderrättelseinhämtning kan riktas mot personer eller specificerade grupper som kan antas delta i sådan brottslig verksamhet som utgör ett allvarligt hot. I praktiken kan kriminalunderrättelseinhämtning riktas mot personer som verkar eller rör sig inom kriminella kretsar och som hör till kriminella organisationer eller deltar i pågående brottslig verksamhet. Enligt uppskattning är högst cirka 200–300 personer föremål för hotbaserade metoder för kriminalunderrättelseinhämtning årligen, i inledningsfasen färre.
Polisen får använda information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning för att avvärja hot om allvarlig brottslighet, förhindra brott och inrikta polisens verksamhet. Användningen av information som inhämtats med en metod för kriminalunderrättelseinhämtning för att utreda brott, till exempel som bevis i brottmål, begränsas avsevärt av rättssäkerhetsskäl. Information som fåtts genom kriminalunderrättelseinhämtning kan under vissa förutsättningar också lämnas ut till andra myndigheter. Information som fåtts genom kriminalunderrättelseinhämtning kan också alltid användas som stöd för att bevisa att någon är oskyldig.
Användningen av kriminalunderrättelseinhämtning ska övervakas effektivt
I propositionen föreslås det att tillämpningsområdet för lagen om övervakning av underrättelseverksamheten ska utvidgas så att underrättelsetillsynsombudsmannen i fortsättningen utövar laglighetskontroll även av polisens hotbaserade kriminalunderrättelseinhämtning. Polisen ska hålla underrättelsetillsynsombudsmannen informerad om besluten om och användningen av metoder för kriminalunderrättelseinhämtning. Genom övervakningen tryggas rättsskyddet för de personer som är föremål för kriminalunderrättelseinhämtning.
Bestämmelserna om beslutsnivåerna för metoderna för kriminalunderrättelseinhämtning motsvarar i huvudsak de nuvarande bestämmelserna i polislagen. Helsingfors tingsrätt ska besluta centraliserat om användningen av de metoder som kraftigast ingriper i integritetsskyddet.
Inhämtandet av information från öppna källor utvecklas
Enligt propositionen skapas reglering som gör det möjligt för polisen att använda automatiserade datainsamlingsverktyg för att lagra information från öppna källor. Med hjälp av automatiserade datainsamlingsverktyg kan polisen på ett mer heltäckande sätt samla in information till exempel från en webbplats där det enbart eller huvudsakligen bedrivs brottslig verksamhet, såsom handel med olagliga föremål och ämnen.
De befogenheter som föreslås för inhämtande av information från öppna källor möjliggör inte oriktat inhämtande av information eller informationsinhämtning av masskaraktär, utan de förutsätter att inhämtandet av information riktas mot en specificerad öppen källa.
Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juni 2027.
Mer information:
torsdagen den 19 februari: Heidi Aliranta, lagstiftningsråd, tfn 0295 488 367, [email protected]
fredagen den 20 februari: Markus Terenius, polisöverinspektör, tfn 0295 486 840, [email protected]
Frågor och svar om bestämmelserna om kriminalunderrättelseinhämtning
Stärkande av brottsbekämpningen | intermin.fi