Inrikesministeriet har utrett olika lösningar för personer som vistas i landet utan uppehållsrätt

Inrikesministeriet har utrett förutsättningarna för en lagändring som gör det möjligt att bevilja främlingspass till personer som söker om uppehållstillstånd och endast saknar ett resedokument, men fyller övriga krav. Samtidigt utreddes även andra sätt att lösa situationen för personer som vistats länge i Finland utan uppehållsrätt.

Utredningarna är en del av en omfattande helhet för att förebygga marginalisering och uppkomsten av ett parallellsamhälle. Avsikten är att minska de risker som orsakas av att människor lever utan uppehållsrätt, för människorna själva och för samhället. Bakom utredningen ligger åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och olaglig vistelse i landet, som har uppdaterats för 2021–2024 i enlighet med regeringsprogrammet.

Utgångspunkten är att en person som inte har uppehållsrätt i Finland ska lämna landet, i första hand frivilligt. De åtgärder som föreslås i utredningarna ändrar inte på detta. I nuläget räcker inte återresa som enda lösning, eftersom samarbetet med ursprungsländerna inte alltid fungerar på önskat vis.

– Papperslöshet är ett fenomen som inte försvinner av sig själv. Utöver återresa behövs det andra kompletterande lösningar. Det är dessa vi nu har utrett vid inrikesministeriet, säger inrikesminister Krista Mikkonen.

Möjlighet till prövning gällande kravet på resehandling

Utredningen om beviljande av främlingspass bygger på regeringsprogrammet, där regeringen ställt upp som mål att sysselsatta personer som har fått avslag på sin asylansökan smidigare ska kunna få uppehållstillstånd på grundval av arbete.

Att sökanden kan styrka sin identitet med ett tillförlitligt resedokument är en grundläggande förutsättning för uppehållstillstånd.  I vissa fall har det faktiskt varit ett hinder för beviljande av uppehållstillstånd, att sökanden inte har haft ett giltigt pass. Det kan vara svårt att skaffa ett pass, i synnerhet om personens hemland inte har en ambassad i Finland. Utan en resehandling går det inte heller att resa till ett annat land där det finns en ambassad eller till hemlandet.

I utredningen föreslås det att en person som uppfyller alla andra förutsättningar för uppehållstillstånd i Finland ska kunna beviljas främlingspass och uppehållstillstånd. Då kan personen resa för att ansöka om ett nationellt pass i sitt eget land och styrka sin identitet när hen senare ansöker om fortsatt tillstånd i Finland.

Med tanke på principen om likabehandling kan det vara motiverat att personer som har nekats asyl inte ges en särställning genom att bestämmelsen begränsas till dem. På detta sätt försätts inte personer som befinner sig i samma situation i olika ställning beroende på vilket tillstånd som söks eller en tidigare ansökan. Det är likaså motiverat att undantaget från kravet på resedokument gäller alla typer av uppehållstillstånd, inte enbart uppehållstillstånd för arbete.

Vissa grupper ska kunna beviljas uppehållsrätt på en gång

Utredningen om lösningar på situationen för personer som vistats i landet länge utan uppehållsrätt innehåller ett preliminärt övervägande. I utredning söktes uttryckligen en lösning på situationen för dem som har sökt asyl i Finland 2015–2016 och som nu har vistats här länge utan uppehållsrätt. I utredningen granskas under vilka förutsättningar det kunde vara motiverat att legalisera dessa personers vistelse i Finland och hur det skulle kunna gå till. Lösningar i andra europeiska länder, till exempel i Sverige, Norge, Tyskland och Irland, har varit till stöd i övervägandet.

Det är svårt att ändra de nuvarande paragraferna i utlänningslagen så att de löser situationen för denna heterogena målgrupp och samtidigt svarar på framtida utmaningar. Därför övervägs en lösning av engångsnatur med en speciallag för en viss grupp som fastställs separat.

Målgruppen kan vara personer som sökt asyl i Finland före den 31 december 2016 och som vistas i Finland utan uppehållstillstånd när lagen träder i kraft. Ett alternativ är att avgränsa målgruppen till barnfamiljer. Förfarandet ska vara tidsbundet så att det går att ansöka om uppehållstillståndet i till exempel i sex månader. En förutsättning för att beviljas tillstånd kan till exempel vara att personen vistats i Finland så gott som utan avbrott efter att asylansökan lämnades in och hen inte gjort sig skyldig till brott.

I Finland vistas uppskattningsvis knappt 3 000 personer som har ansökt om asyl 2015–2016 eller tidigare och som antingen fortfarande omfattas av asylsystemet eller som nyligen fått sitt sista lagakraftvunna avslagsbeslut. Av dem är ca tio procent barn som vistas i landet tillsammans med sina föräldrar. 

Regeringen fattar beslut om fortsatta åtgärder

De som vistas i landet utan uppehållstillstånd riskerar att marginaliseras, bli inblandade i brottslighet och själva bli utnyttjade av brottslingar eller till och med falla offer för människohandel. En engångslegalisering som är klart definierad och lätt att tillämpa skulle gynna både personerna själva och samhället.

– Till exempel i Irland pågår för närvarande ett legaliseringsprogram där uppehållstillstånd under vissa förutsättningar kan beviljas barnfamiljer som har vistats i landet utan uppehållstillstånd längre än tre år och andra personer som varit papperslösa längre än fyra år. En sådan engångslegalisering skulle vara en human lösning som beaktar de papperslösas sårbara ställning. Det ligger också i statens och samhällets intresse att minska den grå ekonomin och utnyttjandet av arbetskraft, säger minister Mikkonen.

– Regeringen har tillsammans konstaterat att de papperslösas ställning är problematisk. Om det inte finns tillräckligt med stöd för en engångslegalisering, måste vi söka andra lösningar. Social- och hälsovårdsministeriet bereder för närvarande en proposition om hälso- och sjukvård för papperslösa. Särskilt brådskande är det att trygga ställningen för papperslösa barn, konstaterar ministern.

Utredningarna har utförts som tjänsteuppdrag vid inrikesministeriet. Under arbetet har de centrala myndigheterna, sakkunniga och andra aktörer, bland annat civilsamhällesorganisationer, fått uttala sig. Regeringen kommer att fatta beslut om vidare beredning.

Ytterligare information:

Jutta Gras, lagstiftningsråd, tfn 0295 488 650, [email protected] 
Kukka Krüger, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 270, [email protected] 
Tiina Kivinen, specialmedarbetare, tfn 050 566 1922, [email protected] (förfrågningar om intervjuer med minister Mikkonen)

Precisering 10.2 kl 13.43: "Med tanke på principen om likabehandling kan det vara motiverat att personer som har nekats asyl inte ges en särställning genom att bestämmelsen begränsas till dem." (Tidigare: "asylsökande och personer som har nekats asyl")