Informationsutbytet och sekretessbestämmelserna är problem i arbetet i praktiken
Bestämmelserna om informationsutbyte utgör ofta ett problem i myndighetssamarbetet när det gäller att motarbeta utslagning bland barn och unga, konstateras det i den rapport som överlämnades till inrikesminister Anne Holmlund i dag den 18 oktober. Samarbetet i praktiken förutsätter att information kan utbytas mellan myndigheterna då barns eller unga personers intresse kräver det. Lagstiftningen hindrar inte i och för sig informationsutbytet utan problemet är att bestämmelserna om informationsutbytet förekommer utspridda i lagstiftningen för olika yrkeskårer. Bland annat olika formuleringar i bestämmelserna gör att det ofta är svårt att tolka dem. Dålig kännedom om bestämmelserna om informationsutbyte, till exempel bland lärare och socialarbetare, är också ofta en orsak till att myndigheterna inte vågar utbyta information trots att lagstiftningen ger möjlighet till det.
I utredningen går arbetsgruppen igenom olika sätt att förbättra myndighetssamarbetet för att motarbeta utslagning bland barn och unga. Utom att utslagning leder till mänskligt lidande kan det också ibland bli ett säkerhetsproblem. De bakomliggande orsakerna till ett kriminellt levnadssätt är mycket ofta en utslagningsutveckling. Speciellt barns och ungas problem måste angripas tidigt innan problemen fördjupas.
Familjers, barns och ungas problem hopas
Största delen av barn och unga mår bra. Enligt olika bedömningar mår cirka 5-8 procent av alla barn och unga dåligt. Bakom problemen ligger ofta föräldrarnas drogkonsumtion, våld, otrygghet och att barnen är missgynnade. Det talas också mycket om den ökade drogkonsumtionen bland barn och unga. Dessutom har kvinnornas alkoholbruk ökat. År 1968 uppgav 40 procent av kvinnorna att de var nyktra. Enligt information som samlats in 2005 hade cirka 90 procent av kvinnorna använt alkohol under de senaste 12 månaderna. Till följd av det ymniga alkoholbruket kan familjens vardag inte hanteras.
Ofta hänger våld och alkohol dessutom nära ihop. I familjer där föräldrarna utsätter varandra för våld löper barnen betydligt större risk att utsättas för våld än i familjer där det inte förekommer något våld mellan föräldrarna. Myndigheternas stora utmaning är att identifiera barn som lever i svåra omständigheter. Enligt internationella överenskommelser och den nationella lagstiftningen ska barnets intresse prioriteras.
Stöd för barn och unga förutsätter samarbete och kontinuitet
Enligt arbetsgruppen har det tagits fram handlingsmodeller som bygger på samarbete, men för att de ska kunna användas effektivt behövs ledning av multidisciplinärt arbete. Utan ledning blir det multidisciplinära arbetsformerna inte en del av det grundläggande arbetet. Enligt arbetsgruppen är problemet detsamma när det gäller att motarbeta utslagning bland barn och unga som när det gäller myndighetsverksamheten i ett vidare perspektiv: det inrättas projekt eller arbetsgrupper när det är frågan om den stadigvarande verksamheten. Nya arbetsformer tas fram i projekten men när projekten är slut glöms också arbetsformerna bort.
Genom multidisciplinära arbetsformer kan föräldraskap stödjas. Ett bra exempel på stöd för föräldraskap är till exempel den verksamhet som baserar sig på familjecentra. Enligt arbetsgruppen ska denna praxis utvidgas till att omfatta hela landet.
Att stödja invandrarbarn och unga är viktigare än någonsin
I samband med integrationen är det viktigt att satsa på att ge invandrarbarn och unga språkkunskaper, utbildning och sysselsättning som motsvarar utbildningen. Invandrarmödrarnas språkkunskap är också viktig för barnen eftersom invandrarmödrarna har en stark ställning i hemmen. En mor som kan finska eller svenska kan stödja sitt barns skolgång på ett helt annat sätt än en mor som inte känner till kulturen i Finland eller något av nationalspråken. En ung invandrare som har en god utbildning och ett arbete som motsvarar yrket är ett inspirerande exempel för andra nyfinländare.
Hämta rapporten i sin helhet på finska här www.intermin.fi/publikation/452007
Närmare information: enhetens chef Tarja Mankkinen, (09) 160 42211, överinspektör Johan Pawli, (09) 160 42940.