Mångkulturella skolor bör sikta högt

Invandrarnas koncentrerade boende innebär utmaningar för skolorna

Ca 3 % av eleverna inom den grundläggande utbildningen har invandrarbakgrund. I de största städerna är andelen invandrarelever märkbart större, på vissa ställen ungefär hälften av elevantalet. I regel är andelen elever med invandrarbakgrund stor i skolor i huvudstadsregionen, till exempel i Länsimäen koulu i Vanda, där andelen är ca 40 %, och i lågstadieskolan Meri-Rastilan ala-aste, där andelen elever som läser finska som andra språk är ca 45 %.

De stora siffrorna i enskilda skolor beror på den stela bostadsmarknaden och att invandrarna till följd av den bosätter sig i hyresbostäder i vissa av stadens bostadsområden.

När invandrarnas boende koncentreras för mycket uppstår även negativa fenomen, som att majoritetsbefolkningen söker sig bort från området när andelen invandrare närmar sig 20 procent. Denna cirkel kan i sista hand leda till en allmän försämring av kvaliteten på servicen i området. Det är dock viktigt att bevara undervisningens höga kvalitet i alla skolor.

Högklassiga skolor med bra beredskap har en nyckelposition

Ett av de bästa sätten att förhindra en fortsatt regional särutveckling är att säkra förutsättningarna för och kvaliteten på inlärningen. Inom de områden där antalet invandrare växer kan skolorna på olika sätt förbättra sin beredskap.

En viktig faktor när det gäller hur skolor med många invandrare klarar sig är ett fungerande samarbete mellan skolans ledning och den övriga personalen och en fungerande information. En annan viktig faktor är ett aktivt samarbete mellan hem och skola, vilket skapar en grund för öppenhet och bidrar till att man kan identifiera utmaningarna och tillsammans ta tag i dem.

Ofta tänker man att man för att förbättra kvaliteten i skolor med en stor andel invandrarelever främst måste satsa på dialogen mellan invandrarfamiljerna och skolan. I samarbetet mellan skolorna och hemmen är det dock viktigt att alla parter samverkar. Det spelar en central roll även för att kunna införa nolltolerans mot rasism och mobbning i skolorna.

En mångkulturell skolmiljö är även en möjlighet för Finland

Man bör utgå från de möjligheter som en mångkulturell skolmiljö innebär och den speciella karaktär den har som inlärningsmiljö. Även i Finland finns praktiska exempel på hur man kan lyckas med dessa mål. Genom att förnya strategierna och verksamhetskulturerna kan mångkulturella skolor bli uppskattade platser som främjar inlärningen, vilket bevisas av skolan i förorten Rinkeby i Stockholm, dit elever söker sig även från långa vägar.

– Kulturell mångfald innebär nya möjligheter och ger nya perspektiv på den dagliga verkligheten. Kulturell mångfald är en rikedom som ökar Finlands internationalism. Kännedom om och förståelse för andra kulturer är ett livsvillkor i en allt globalare värld, och en nyckelfråga för Finlands framgång. Det är viktigt att även skolväsendet deltar aktivt i det mångkulturella arbetet, säger kanslichef Ritva Viljanen, ordförande för Delegationen för etniska relationer.

I forumet med temat ”Skolan som främjare av barnens välmående”, som ordnades av den riksomfattande delegationen för etniska relationer, ETNO, föreläste och diskuterade experter från undervisningssektorn, personer som utför praktiskt skolarbete med invandrare och invandrarelever.

Närmare information: ETNO:s ordförande, kanslichef Ritva Viljanen (inrikesministeriet) (09) 160 42 803, ETNO:s generalsekreterare, överinspektör Sari Haavisto (inrikesministeriet) (09) 160 43454