De nordiska länderna tillsammans i kampen mot våldsbejakande radikalisering och extremiströrelser

De nordiska ministrar som svarar för bekämpningen av våldsam radikalisering och extremism samlades i Helsingfors den 18 januari. De nordiska länderna samarbetar intensivt i kampen mot radikalisering och extremism. Prioriteringarna för samarbetet 2017 slogs fast vid mötet.

– Vi här i Norden är föregångare i inbördes regionalt samarbete och detta har också andra länder och EU lagt märke till. Årets målsättningar gäller bl.a. myndighetssamarbete på lokal nivå i kommunerna, aktivering av ungdomarna och forskningssamarbete. Vi förhåller oss pragmatiskt till bekämpningen av våldsam radikalisering och genom att vi delar med oss av våra erfarenheter kan vi ytterligare effektivisera bekämpningsåtgärderna i alla nordiska länder, säger inrikesminister Paula Risikko.

Vid mötet företräddes Sverige av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, Danmark av utlännings- och integrationsminister Inger Støjberg och Norge av statssekreterare Thor Kleppen Sættem från justitie- och beredskapsdepartementet.

De nordiska länderna har systematiskt samarbetat för att motverka våldsam extremism sedan 2015, då man undertecknade ett samarbetsavtal i Oslo. Målet är att de nordiska länderna med hjälp av intensivare samarbete tillsammans ska kunna främja bekämpningen också i internationella sammanhang. Det nordiska nätverket för förebyggande av våldsam radikalisering samarbetar såväl på ministernivå som på sakkunnignivå.

Det lokala myndighetssamarbetet utvecklas i alla nordiska länder

Våldsam radikalisering och extremiströrelser påverkar hela samhället, människors säkerhet och deras känsla av trygghet på lokal nivå. Ett av målen för 2017 är att ytterligare öka samarbetet på lokal nivå i alla nordiska länder. För att uppnå målet är det ytterst viktigt att dela erfarenheter av det arbete som görs i kommunerna. I Sverige finns en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Samordnarens uppgift är att förbättra samarbetet mellan myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer och andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå.

Finland förebygger våldsbejakande radikalisering på lokal nivå med hjälp av den yrkesövergripande Ankkuri-modellen och inom lokala samarbetsnätverk. I Ankkuri-modellen samarbetar en polis, en socialarbetare, en psykiatrisk sjukskötare och en ungdomsarbetare för att hjälpa brottsbenägna ungdomar. Också i Danmark har myndigheterna en lokal samarbetsmodell som ska tas i bruk i hela landet. För att utveckla den lokala verksamheten har man inrättat nätverket Nordic Safe Cities som Nordiska ministerrådet ansvarar för. I nätverket deltar representanter för ministerier, städer och organisationer, och under våren kommer nätverket att publicera en handbok för städerna.

De unga bör fås med i kampen mot radikalisering

De nordiska länderna har arbetat aktivt för att öka de ungas deltagande i arbetet mot våldsbejakande radikalisering. Också i den åtgärdsplan för att förhindra våldsam extremism som FN:s generalsekreterare presenterat är ett av målen att engagera ungdomar.

Det är viktigt att de unga deltar i förebyggandet av våldsbejakande radikalisering eftersom de kan påverka andra ungdomar. De känner också bättre till den värld som ungdomarna lever i och hur man genom propaganda eller på andra sätt försöker påverka dem. När man får med ungdomarna kan de bli positiva förebilder och övertygande förespråkare mot hatretorik och extremistisk propaganda.

Terroristgrupper såsom ISIL är duktiga på att sprida propaganda och rekrytera anhängare i sociala medier. Ofta är målgruppen i synnerhet de unga. Också extremhögerns och extremvänsterns propaganda är oroväckande. I synnerhet flyktingsituationen i Europa har aktiverat extremhögern att propagera mot invandrare. Extremrörelsernas propaganda ökar motsättningarna mellan olika befolkningsgrupper och polariseringen i samhället.

I Finland ordnade inrikesministeriet sommaren 2016 en Safari-workshop tillsammans med Kyrkans Utlandshjälp. Under workshopen tog ungdomarna fram praktiska åtgärder genom vilka de unga kan förebygga våldsbejakande radikalisering. Som ett resultat av workshopen skapade ungdomarna ett nätverk och gjorde en video som finns på adressen: https://www.youtube.com/watch?v=wY7U4lD3LcQ&feature=youtu.be.

Erfarenheter av arbetet med ungdomar kommer att delas med de övriga nordiska länderna.

Utländska stridande som återvänder från konfliktområden en gemensam utmaning

Från alla nordiska länder har det rest människor till konfliktområden i Syrien och Irak. Enligt myndighetsuppgifter har hittills ca 300 personer rest från Sverige, 135 från Danmark, 80 från Finland och 100 från Norge. En av EU:s största utmaningar för närvarande är att dessa s.k. utländska stridande sedan återvänder och ska ”anpassas” till samhället. De som återvänder är en brokig skara, och med finns också barn som rest med sina föräldrar. Ett nytt fenomen som särskilt måste tas i beaktande är kvinnor som återvänder och barn som har fötts eller vuxit upp i konfliktområden i Syrien.

Alla nordiska länder har en handlingsplan för bekämpning och förebyggande av våldsbejakande radikalisering. Alla har också exitprogram för att hjälpa människor att lämna våldsam extremism. Genom att dela erfarenheter kan man även ta itu med fenomenet utländska stridande tillsammans.

Avsikten är också att öka det nordiska samarbetet inom forskning i anknytning till våldsbejakande radikalisering. Det behövs mer information om t.ex. varför människor radikaliseras och reser till konfliktområden och om sociala mediers roll i radikaliseringsprocessen.

Ytterligare information:

Tarja Mankkinen, utvecklingschef, tfn 0295 488 370, [email protected]